Veronika bestämmer sig för att dö
Idag är en snöig schemaledig hemmapluggsdag fylld med tankar. Jag inledde denna torsdag med att sova en sjuhelsikes massa timmar. Att ställa alarmet på 10.15, men inte lyckas vakna till liv förrän 12.30 får väl ändå ses som en bedrift? Om än en något negativ sådan, så klart.
Efter det läste jag ut Birros bok. En bok som jag inte alls kommer vilja läsa igen, eller rekommendera heller för den delen. Jag vet inte om jag vill sträcka mig så långt som att säga att den var värdelös, men inte vill jag yttra några positiva ord om den heller. Det var en bok som man inte riktigt behöver läsa helt enkelt. Nu har jag dock läst ut den och jag ska under morgondagen skriva en läslogg. Så var det med den saken.
Jag har även hunnit med (eftersom jag gör allt för att rymma från plugg) att titta på en film. En film som är baserad på en bok jag läste i somras. En BRA bok, bör tilläggas. Veronika decides to die. Veronika bestämmer sig för att dö. Original. Svensk översättning. I nittionio fall av hundra är böckerna bättre än filmatiseringarna av dem, så också i detta fall. Fast nog är filmen sevärd alltid, det råder det inga som helst tvivel om. Även om jag tycker att ni ska läsa boken först. Snälla, läs boken? Den gav åtminstone mig lite perspektiv. Jag tycker om när böcker (och filmer också för den delen) får mig att tänka till. Att börja omvärdera lite, även om det bara är för en stund. Lite därför tycker jag om den. Mycket.
Nu har jag letat rätt på arbetsterapeuternas bibel "Willard & Spackman's Occupational Therapy" och börjat läsa kapitlet om aktivitetsanalys. Det är många engelska ord skrivna på många sidor. Engelska sådana. Då måste man ha tankarna med sig, vilket jag inte har för fem sekunder. Därför tänkte jag istället ta på mig raggsockarna och börja laga lite mat. Magen har pratat med mig en stund och apelsin/keso-hittepå't den fick nyss tycks inte vara nog.
Potter och hennes lag vann för övrigt handbollen igår. Jag satt på läktaren och skrek, applåderade, var glad och stolt. Tänk vad duktig hon är, min fina vän! Visst får man väl vara stolt över sina vänner? Klart man får! Och det är jag verkligen!
Efter det läste jag ut Birros bok. En bok som jag inte alls kommer vilja läsa igen, eller rekommendera heller för den delen. Jag vet inte om jag vill sträcka mig så långt som att säga att den var värdelös, men inte vill jag yttra några positiva ord om den heller. Det var en bok som man inte riktigt behöver läsa helt enkelt. Nu har jag dock läst ut den och jag ska under morgondagen skriva en läslogg. Så var det med den saken.
Jag har även hunnit med (eftersom jag gör allt för att rymma från plugg) att titta på en film. En film som är baserad på en bok jag läste i somras. En BRA bok, bör tilläggas. Veronika decides to die. Veronika bestämmer sig för att dö. Original. Svensk översättning. I nittionio fall av hundra är böckerna bättre än filmatiseringarna av dem, så också i detta fall. Fast nog är filmen sevärd alltid, det råder det inga som helst tvivel om. Även om jag tycker att ni ska läsa boken först. Snälla, läs boken? Den gav åtminstone mig lite perspektiv. Jag tycker om när böcker (och filmer också för den delen) får mig att tänka till. Att börja omvärdera lite, även om det bara är för en stund. Lite därför tycker jag om den. Mycket.
Nu har jag letat rätt på arbetsterapeuternas bibel "Willard & Spackman's Occupational Therapy" och börjat läsa kapitlet om aktivitetsanalys. Det är många engelska ord skrivna på många sidor. Engelska sådana. Då måste man ha tankarna med sig, vilket jag inte har för fem sekunder. Därför tänkte jag istället ta på mig raggsockarna och börja laga lite mat. Magen har pratat med mig en stund och apelsin/keso-hittepå't den fick nyss tycks inte vara nog.
Potter och hennes lag vann för övrigt handbollen igår. Jag satt på läktaren och skrek, applåderade, var glad och stolt. Tänk vad duktig hon är, min fina vän! Visst får man väl vara stolt över sina vänner? Klart man får! Och det är jag verkligen!
Vi lever!
Nu är natten över och det har gått över förväntan. Santos lever, jag har inga blåmärken (på grund av Megan Fox alltså) och Megan Fox är fortfarande intakt. Att sova med en viloortos är dock lite småklumpigt. Eller ja, det är jätteklumpigt. Jag vaknade ett par gånger när jag skulle vända mig och fick lyfta armen i rätt position. I övrigt har det inte varit några svårigheter. Kanske att somna, men eftersom jag var tröttheten själv gick det ändå rätt bra.
Det ska bli kul att se om det är någon mer i klassen som lyckats ha på sig sin ortos i natt. Evelina lyckades, läste jag på facebook. Hennes ortos heter Östen med resten. Det kom jag på. Och som ni förstått heter min Megan Fox. Det har jag också kommit på. Man får välja sina strider! ;)
Åhå! Ikväll är det handboll som gäller. Jag har fått med mig ganska många, så det ska bli helt stört roligt. Äntligen ska jag få se min fina vän spela! Woah! [Pott, Pott, Pott, Potteeeerrrr!]
Det ska bli kul att se om det är någon mer i klassen som lyckats ha på sig sin ortos i natt. Evelina lyckades, läste jag på facebook. Hennes ortos heter Östen med resten. Det kom jag på. Och som ni förstått heter min Megan Fox. Det har jag också kommit på. Man får välja sina strider! ;)
Åhå! Ikväll är det handboll som gäller. Jag har fått med mig ganska många, så det ska bli helt stört roligt. Äntligen ska jag få se min fina vän spela! Woah! [Pott, Pott, Pott, Potteeeerrrr!]
Ortostillvekning med en död eller skadad katt som följd?
Idag var det metodövning på KTC igen. KTC bryter så snyggt av det vanliga med föreläsningar, inlämningar och en himla massa ord. Det är avkopplade för hjärncellen, även om man så klart måste tänka och koncentrera sig till tusen. Kanske att det är en annan del av hjärncellen som jobbar? Jag tror det.
Vi skulle i alla fall tillverka ortoser man har när man sover på nätterna. Jag parade mig med Malin (sanning med modifikation) och försökte få till något som liknade det arbetsterapeuten från handkirurgen precis instruerat och visat oss. Vi fick kämpa ett bra tag. Vi skulle mäta, lägga till, rita, värma, klippa, värma, forma, snurra, fixa till valvet inuti handen, göra en lutning vid fingrarna så inte lillfingret "åkte in" mot de andra , klistra på kardborrefästen, klippa till band och snygga till kanter. Det gick kanoners, även om det som sagt tog en stund.
Nu är planen att vi ska sova med dessa viloortoser i natt, för att kunna göra justeringar imorgon. Plus att det är bra att känna på det man senare kommer be patienterna att använda. Det där med förståelse är att föredra, det har jag lätt lärt mig! Det dumma med att sova med denna stenhårda grej på handen, är väl att jag kommer ha ihjäl min katt i natt. Jag lär väl lägga armen om honom precis som vanligt, med skillnaden att det kommer göra ont på den lilla stackaren. Vi får väl se om vi lyckas överleva natten. Jag återkommer med uppföljning imorgon...
Efter förmiddagen på Universitetet har jag lyckats plugga, sova, plugga, diska, handlat på Willys, börjat tvätta och fixat till havregrynsgröt. Egentligen var det tänkt att jag skulle käka lax. Tog upp det förut, eftersom jag behöver matlåda imorgon. Fast är man sugen på havregrynsgröt så är man och två matlådor med lax är ju inte fy skam. Ingen sorg, med andra ord!
Imorgon blir det föreläsning 8.30-15.00. Efter det följer Malin och Peter (Johanna) med hem. Blir till att umgås i väntan på att tiden ska gå. Halv sju ska vi spana in Potter som ska spela handboll. Match. Som bara fan! Om vi ska heja? Så att vi ska!
Först har ni Malin, med ortosen jag tillverkade. Sen har ni ett styck jag (som ser helt störd ut), med ortosen som Malin tillverkade. Sist men inte minst har ni våra plastmaskotar Orvar och Torsten som såg dagens ljus idag! En fantastisk dag på Universitetet och KTC, inga tvivel!
Perversa kort, fina skratt och en förkyld näsa
Vilken dag! Det började med att jag var det tröttaste stycke till människa ever. Jag funderade på att skita i KTC-grejen vi bokat in, för att kunna sova i några timmar till. Tog mig dock i kragen efter dryga halvtimmen och släpade mig själv in i duschen. Blev lite sen till Universitetet, men ingen större skada skedd.
Vi övade på de manuella förflyttningar som vi ska kunna till redovisningen och jag tyckte nog att vi hade rätt bra kläm på det hela. Efteråt fixade vi klart casekommentarerna, som ska vara inne den 17e Februari. Skönt att vara ute i god tid! Det innebär att vi resterande två schemalediga dagar denna vecka faktiskt kan vara hemma. Vara hemma och läsa. Och det viktigaste av allt: sovmorgon!
Då vi var på KTC lyckades Malin lokalisera en snopp. Bland annat. Det blev ett MMS till fru Bergh, som förmodligen uppskattade vårt lilla tilltag. Vi lyckades även med konsttricket att skratta oss igenom dagen. Vi i gruppsex är bra på det, inga tvivel.
Dog i sängen gjorde jag också. Hann hem, äta, dricka kaffe och läsa lite. Sen var det kört. Tror ni det var skönt att sova eller? Helt underbart! Och apropå läsa och sova är det precis vad jag ska göra nu. Sängen - here I come!
Vi övade på de manuella förflyttningar som vi ska kunna till redovisningen och jag tyckte nog att vi hade rätt bra kläm på det hela. Efteråt fixade vi klart casekommentarerna, som ska vara inne den 17e Februari. Skönt att vara ute i god tid! Det innebär att vi resterande två schemalediga dagar denna vecka faktiskt kan vara hemma. Vara hemma och läsa. Och det viktigaste av allt: sovmorgon!
Då vi var på KTC lyckades Malin lokalisera en snopp. Bland annat. Det blev ett MMS till fru Bergh, som förmodligen uppskattade vårt lilla tilltag. Vi lyckades även med konsttricket att skratta oss igenom dagen. Vi i gruppsex är bra på det, inga tvivel.
Dog i sängen gjorde jag också. Hann hem, äta, dricka kaffe och läsa lite. Sen var det kört. Tror ni det var skönt att sova eller? Helt underbart! Och apropå läsa och sova är det precis vad jag ska göra nu. Sängen - here I come!
Här har ni en bild på min sambo Santos. Är han inte gudomligt söt?!
Kaloribomb främjade motion
Planer i all ära, men ibland kan man faktiskt göra om dem lite. Efter gårdagens kaloribomb a la Agne, så kände jag att en promenad var att föredra. Jag kände även för att krama lite på finaste Malin, så jag kombinerade nytta med nöje. Traskade upp till henne, umgicks lite och gick sedan hem igen. Det där med att umgås med genomsöta människor är ju helt fantastiskt. Människor som får en på bra humör bara genom att vara i närheten. Sådan är min Malin. Lite som en av de bästa människorna som finns, det är jag hundra procent säker på!
Nu har jag pressat i mig lite kvällsmat. Min paradrätt tacos. Kylskåpet bestod av köttfärs och grönsaker, så valet av middag var inte direkt svårt. Plus att det är svårt att misslyckas. Och efter gårdagens uppschwung i matlagning, så hade ju ett nerköp varit nära till hands. Tacka vet jag tacos.
Imorgon ska gruppsex (aka det felstavade utländska lammet) vara ambitiösa och besöka KTC för att öva på manuella förflyttningar. Läste nyss igenom instruktionen för avslutandet av senaste caset också, så tror även att vi kommer trixa med det. Att få lite "fri" tid till hemmaplugg är ju att föredra.
Nu har jag pressat i mig lite kvällsmat. Min paradrätt tacos. Kylskåpet bestod av köttfärs och grönsaker, så valet av middag var inte direkt svårt. Plus att det är svårt att misslyckas. Och efter gårdagens uppschwung i matlagning, så hade ju ett nerköp varit nära till hands. Tacka vet jag tacos.
Imorgon ska gruppsex (aka det felstavade utländska lammet) vara ambitiösa och besöka KTC för att öva på manuella förflyttningar. Läste nyss igenom instruktionen för avslutandet av senaste caset också, så tror även att vi kommer trixa med det. Att få lite "fri" tid till hemmaplugg är ju att föredra.
Här är ytterligare en bild på Therése och mig själv från igår.
Är vi inte fantastiskt snygga?! ;)
Finbesök och myssöndag
Igår gjordes inte många knop. Jag hade tänkt plugga lite, men det enda jag gjorde var att läsa ett kapitel i den skönlitterära bok vi ska ha till nästa litteraturseminarie. Men har man sagt att man ska ha MINST en ledig dag i veckan, så är det nog ganska så okej ändå.
På kvällen fick jag finbesök i form av Sofia och Ane. Eller ja, Agne som hon numera heter. Fantastiskt! De hade hoppat in på Willys och länsat hyllorna på onyttigheter. Eller ja, något åt det hållet i alla fall. Det blev glass, bananer, jordnötter och jappsås. Jappsås liksom, vad fasen är det?! Jo, det är sås som tillverkats av... JAPP! Varm sådan. Det var helt otroligt asgott och spärrballongkänslan efteråt var ett faktum. Fast det var lördag och då är det okej!
Tilläggas bör också att jag faktiskt lagade mat igår också. Vettig mat! Det där räkhittepåt som min söta granne introducerat i mitt liv. Det funkade finfint att göra på turkisk yoghurt modell light. Så inte alls jättefett! Och det blev fan gott! Nästa gång ska jag ta ett glas vitt till, då blir rätten än mer fantastisk.
Idag har jag haft en sovmorgon som heter duga. Vaknade först strax innan kl tio. Läste några kapitel i boken och blev sedan trött igen. Somnade. Vaknade klockan två! Där kan vi snacka värd sovmorgon! hihi. När jag vaknade läste jag lite till och nu sitter jag här och mysfrukostar mig. Det enda som saknas är ett glas apelsinjuice. Färskpressad. Ge mig!
Planen för eftermiddagen och kvällen: boka tvättid, diska, läsa Birro och såklart titta på Solsidan och en film. Helger me like!
På kvällen fick jag finbesök i form av Sofia och Ane. Eller ja, Agne som hon numera heter. Fantastiskt! De hade hoppat in på Willys och länsat hyllorna på onyttigheter. Eller ja, något åt det hållet i alla fall. Det blev glass, bananer, jordnötter och jappsås. Jappsås liksom, vad fasen är det?! Jo, det är sås som tillverkats av... JAPP! Varm sådan. Det var helt otroligt asgott och spärrballongkänslan efteråt var ett faktum. Fast det var lördag och då är det okej!
Tilläggas bör också att jag faktiskt lagade mat igår också. Vettig mat! Det där räkhittepåt som min söta granne introducerat i mitt liv. Det funkade finfint att göra på turkisk yoghurt modell light. Så inte alls jättefett! Och det blev fan gott! Nästa gång ska jag ta ett glas vitt till, då blir rätten än mer fantastisk.
Idag har jag haft en sovmorgon som heter duga. Vaknade först strax innan kl tio. Läste några kapitel i boken och blev sedan trött igen. Somnade. Vaknade klockan två! Där kan vi snacka värd sovmorgon! hihi. När jag vaknade läste jag lite till och nu sitter jag här och mysfrukostar mig. Det enda som saknas är ett glas apelsinjuice. Färskpressad. Ge mig!
Planen för eftermiddagen och kvällen: boka tvättid, diska, läsa Birro och såklart titta på Solsidan och en film. Helger me like!
Photo shoot
Det där med att dammsuga när man är sjuk är absolut inte det enklaste i världshistorien. Eller ja, det blir väl inte svårare bara för att man är lite förkyld. Men man mår ju verkligen skräp efteråt. Jag var kallsvettig, fick ont i huvudet och mådde allmänt skit. Inte okej! Så det blev till att slänga mig i duschen för att fixa fram lite freshness.
Filmkvällen var nice och filmerna var flera. Frida, som en film hette, var dock allmänt konstig. Det där med att snacka bort filmer är väl inte att föredra. Tacka vet jag Million Dollar Baby och I rymden finns inga känslor. Jag tycker om att kolla på sjukt bra och söta filmer!
Idag var jag tvungen att rulla ur sängen alldeles för tidigt. Har man lovat bort sig till sina vänner, så får man bara bita i det sjukt sura äpplet och göra som man sagt. Photo shoot var planen och jag hade lovat att hänga på. Det var något om att se till att Potterlove skrattade på korten som togs. Och det gick ju med framgång! Hon skrattade och korten blev helt sjukt fina. Konstigt vore väl annars, med tanke på att hon är söt som en docka!
Nu ska jag nog dra igång en film, mysa ner mig under ett täcke och försöka kurera mig lite. Senare blir det lite plugg och ikväll ska jag göra räkgryta och titta på Melodifestivalen. Mysigt!
Filmkvällen var nice och filmerna var flera. Frida, som en film hette, var dock allmänt konstig. Det där med att snacka bort filmer är väl inte att föredra. Tacka vet jag Million Dollar Baby och I rymden finns inga känslor. Jag tycker om att kolla på sjukt bra och söta filmer!
Idag var jag tvungen att rulla ur sängen alldeles för tidigt. Har man lovat bort sig till sina vänner, så får man bara bita i det sjukt sura äpplet och göra som man sagt. Photo shoot var planen och jag hade lovat att hänga på. Det var något om att se till att Potterlove skrattade på korten som togs. Och det gick ju med framgång! Hon skrattade och korten blev helt sjukt fina. Konstigt vore väl annars, med tanke på att hon är söt som en docka!
Nu ska jag nog dra igång en film, mysa ner mig under ett täcke och försöka kurera mig lite. Senare blir det lite plugg och ikväll ska jag göra räkgryta och titta på Melodifestivalen. Mysigt!
Jag fick vara med på några kort också. Här driver vi med varandra, vilket resulterar i skratt.
Som alltid. Och precis då tar Evelina kort. Jag tycker iaf att kortet är charmigt!
Och ja, det är väl lite såhär jag och Potter är. Finurligt glada! ;)
En Lisa kan om hon vill
Litteraturseminariet är över och det gick väl helt okej. Inte alls farligt och att om någon månad vara ordförande känns inte hemskt för fem sekunder. Jag tror bestämt att jag och Therése kommer göra ett bra jobb. Skön "smågrupp" man hamnat i. Jag gillar pratkvarnar, då får man ut långt mycket mer av det. Annars babblar jag bara på för att det inte ska vara tyst och många gånger blir det bara struntprat. Så tummen upp för gruppen!
Efter seminariet blev det till att sitta kvar och umgås med fina klassvänner. Samtalsämnet som efter en stund började umgås med oss var väl inte helt okej. Särskilt inte med tanke på att det var många obehöriga öron runt oss. Men ibland måste man väl helt enkelt bjuda på sig själv. Jag är rätt mycket den jag är and that's that!
Nu har jag precis tryckt i mig lite mat. Fixade till kycklingfilé (som legat i marinad över natten) och wokgrönsaker. Jag förundras varenda gång jag gör kycklingfilé i ugn, hur jäkla gott det faktiskt blir. Jag som verkligen inte kan laga mat?! Skönt att man kan lyckas med något iaf!
Diska, dammsuga och plocka iordning blir det nu. Ikväll blir det film och godis! :) Och imorgon blir det till att leta sig upp tidigt, eftersom jag lovat att vara rolig så Potter ler på bilderna. Återkommer på det där sista, så ni förstår vad jag snackar om. Nu kallar dock disken. Skit.
Efter seminariet blev det till att sitta kvar och umgås med fina klassvänner. Samtalsämnet som efter en stund började umgås med oss var väl inte helt okej. Särskilt inte med tanke på att det var många obehöriga öron runt oss. Men ibland måste man väl helt enkelt bjuda på sig själv. Jag är rätt mycket den jag är and that's that!
Nu har jag precis tryckt i mig lite mat. Fixade till kycklingfilé (som legat i marinad över natten) och wokgrönsaker. Jag förundras varenda gång jag gör kycklingfilé i ugn, hur jäkla gott det faktiskt blir. Jag som verkligen inte kan laga mat?! Skönt att man kan lyckas med något iaf!
Diska, dammsuga och plocka iordning blir det nu. Ikväll blir det film och godis! :) Och imorgon blir det till att leta sig upp tidigt, eftersom jag lovat att vara rolig så Potter ler på bilderna. Återkommer på det där sista, så ni förstår vad jag snackar om. Nu kallar dock disken. Skit.
Mamma tipsar!
Jag fick ett mejl av min kära Mamma förut:
"Skala apelsin/er och skär i bitar i en skål
Strö över lite socker så saftar de sig lite mer
Strö över lite vaniljsocker (för mycket gör det beskt)
Låt stå en stund o safta till sig
Lägg i Keso
Rör om
Njut!
Nästan som apelsinris.
Mättande o inte speciellt mycket kcal om man tar MiniKeso."
Hon är allt för fantastisk, min Mamsetrams. Saknar henne som fan gör jag också! Detta lilla "recept" ska testas strax. Apelsinerna får gotta till sig under tiden jag masar med läsloggen. So long!
"Skala apelsin/er och skär i bitar i en skål
Strö över lite socker så saftar de sig lite mer
Strö över lite vaniljsocker (för mycket gör det beskt)
Låt stå en stund o safta till sig
Lägg i Keso
Rör om
Njut!
Nästan som apelsinris.
Mättande o inte speciellt mycket kcal om man tar MiniKeso."
Hon är allt för fantastisk, min Mamsetrams. Saknar henne som fan gör jag också! Detta lilla "recept" ska testas strax. Apelsinerna får gotta till sig under tiden jag masar med läsloggen. So long!
Sjujäkla fin är hon också, den äldre versionen av moi! ♥
Lite som ett kaos
Hujedamig vilken vecka det har varit hittills! Nog för att jag bara har mig själv att skylla, men det tar ju inte direkt bort pluggbördan som varit ett faktum. I måndags och tisdags var det Hjälpmedelscentralen från 8.30-16.00 som gällde. När jag sedan kom hem var det bara till att försöka få till en läslogg. Och att förstå de jäkla texterna efter alla timmar av lyssnande är faktiskt ganska svårt. Halv ett i tisdags natt gav jag upp. Nog för att den blev skit, men jag orkar inte riktigt bry mig. Jag tror inte vi behöver göra om dem, men om så blir fallet får jag ta tag i det då.
Igår var det plugg med det utländska felstavade lammet som gällde. Case Malte skulle ordnas till, samt en tillhörande aktivitetsanalys. Mina söta klassisar skickade hem mig lite tidigare. Jag såg nog allt annat än pigg ut, plus att jag mådde skräp. Det är inte okej att vara sjuk! Hoppas det håller i sig såhär och inte bryter ut och blir katastrof. Det har jag INTE tid med!
Idag ska jag läsa läsloggar, hitta gemensamma faktorer, skillnader, skriva ner lite frågeställningar samt skriva ner referenslistan till Maltecaset. Ikväll ska jag träffa Sofia, vilket kommer bli helt underbart. Har jag sagt att hon är en av de bästa människorna som finns?! Well, she is!
Helgen är snart här, men ändå känns det som en smärre evighet dit. När den väl är här, så tror jag det kommer bli kalas. Filmkväll på fredag och photoshoot på lördag. Resten av den lediga tiden kommer inte vara ledig, då ska det pluggas!
Igår var det plugg med det utländska felstavade lammet som gällde. Case Malte skulle ordnas till, samt en tillhörande aktivitetsanalys. Mina söta klassisar skickade hem mig lite tidigare. Jag såg nog allt annat än pigg ut, plus att jag mådde skräp. Det är inte okej att vara sjuk! Hoppas det håller i sig såhär och inte bryter ut och blir katastrof. Det har jag INTE tid med!
Idag ska jag läsa läsloggar, hitta gemensamma faktorer, skillnader, skriva ner lite frågeställningar samt skriva ner referenslistan till Maltecaset. Ikväll ska jag träffa Sofia, vilket kommer bli helt underbart. Har jag sagt att hon är en av de bästa människorna som finns?! Well, she is!
Helgen är snart här, men ändå känns det som en smärre evighet dit. När den väl är här, så tror jag det kommer bli kalas. Filmkväll på fredag och photoshoot på lördag. Resten av den lediga tiden kommer inte vara ledig, då ska det pluggas!
Såhär asheta var jag och Malin på Hjälpmedelscentralen. Permos is the shit!
Someday, somehow
Många grejer är helt sjukt bra. En sjukt bra grej är den äppelformade äppeldelaren jag fick av min fina Mamma för några år sedan. Att äta äpple är ju sådär lagom trist, men med delaren blir det sjukt mycket bättre. Stort plus på den!
För övrigt pluggar jag läslogg och har väl inte tid att blogga. Jag återkommer. Someday, somehow.
Asbra sak!
...
Så många tankar, så svårt att skriva ner. Jag är glad över att det är idag. Måndag. Det innebär massa bra saker. Massa bra saker som jag verkligen behöver.
Fina vänner, vad skulle jag göra utan er? Odla taggar och sadla om till igelkott förmodligen. En boll med taggarna utåt.
Vansinnesutbrott och bråk
Gårdagskvällen blev inte riktigt som det var tänkt. Fullt på Babar, så vi drog till Mollys istället. Sen hände massa saker och det slutade med att jag i ren ilska gick hem från grannen. I bara strumporna, eftersom jag störtade ifrån mina skor. Och inte kan vi komma ihåg varför det blev som det blev. Hon hade imorse försökt komma fram till vad som hänt. Hon hade fem olika idéer om vad som hänt och var nervös för att träffa mig. Vi kramades och låg och kollade på Criminal Minds. Inga sura miner!
Förfesten var (som alltid) bäst av allt. Sjukt trevliga människor och många olika samtalsämnen. Så jäkla dumt att man alltid ska stressa ut till krogen. Igår kanske vi inte stressade dock, eftersom vi inte ens kom in. Skit! Men ja, förfesten var grymt nice. Hoppas det blir fler såna, med samma personer. Lätt!
Idag är jag bakis och vet inte riktigt hur jag ska få till läsloggen. Den ska iofs inte vara klar förrän på onsdag, men jag vill INTE vara ute i sista sekunden. Jag får sätta mig med skiten senare.
Jag köpte kläder igår förresten. En randig rosa/vit tröja, svart tisha med rosa mönster och svara skor. Köpte även en almanacka. Svart och rosa. Haha! Sjukt snygga färger! Och randigt. Alla som är förvånade, räck upp en hand!
Förfesten var (som alltid) bäst av allt. Sjukt trevliga människor och många olika samtalsämnen. Så jäkla dumt att man alltid ska stressa ut till krogen. Igår kanske vi inte stressade dock, eftersom vi inte ens kom in. Skit! Men ja, förfesten var grymt nice. Hoppas det blir fler såna, med samma personer. Lätt!
Idag är jag bakis och vet inte riktigt hur jag ska få till läsloggen. Den ska iofs inte vara klar förrän på onsdag, men jag vill INTE vara ute i sista sekunden. Jag får sätta mig med skiten senare.
Jag köpte kläder igår förresten. En randig rosa/vit tröja, svart tisha med rosa mönster och svara skor. Köpte även en almanacka. Svart och rosa. Haha! Sjukt snygga färger! Och randigt. Alla som är förvånade, räck upp en hand!
Det där med tanter och rullatorer
Jag brukar alltid säga att jag gillar pensionärer. Tanter och farbröder kan vara så söta. Att se ett äldre par gå hand i hand på stan kan värma min själ i flera dagar. Ett ge dem ett leende i förbifarten och få ett tillbaka kan även det lyfta min dag. Jag tycker om "gamlingar", så är det bara.
Fast visst finns det tillfällen då man inte alls håller med sig själv. Ett fint exempel är ju att handla, tänk mataffär, när de är där. Det tar sju svåra år och jag hinner väl bli förbannad tio gånger innan jag ens kommit halvvägs. Då vet jag inte om jag tycker om dem så mycket.
När jag och Evelina hade fixat klart i stan, satte jag mig för att vänta på bussen. Bredvid mig satt två äldre damer (tanter) med varsin rullator. Mitt emot oss är det en "stenplätt" fullt med cykelställ. Där gick en kvinna runt och letade pantburkar. Hon haltade sig fram och såg ut att ha ganska stora problem bara med att gå. Tanterna kommenterade henne, genom att säga "Ja, hon samlar burkar. Men det är väl bra att hon gör det och inte bor på ett hem. Det är väl bra om hon gör det så länge hon kan." och muttra lite. Jag tänkte att det var världens grintanter och blev lite smått irriterad. Låt kvinnan sköta sitt?!
När bussen en liten stund senare rullade fram till oss, skulle såklart pantertanterna med samma buss. Jag hade två (smetfulla) kassar från systemet med mig och helt plötsligt blev jag påkörd. Pantertant ett med tillhörande rullator hade kört på mina värdefulla kassar. Hon bad om ursäkt och sade i nästa andetag "Vilken tur att de inte gick sönder. Då hade jag ju förstört din fest!". Hahaha! Och så började Lisa tycka om tanter igen. De är väl för sköna ändå!
Nu ska jag fixa hår, utseende och kläder och sedan hoppa på bussen för att ta mig hem till Rebecka. Där väntar även Theres, Maria och Erika om jag förstått allt rätt. Någon Frida skulle med också. Jag tror detta blir kalas. Galna upptåg i pinsam tappning är planerat, så även att bli söndertjatad. Kan vi inte bara bestämma att denna kväll kommer bli fantastisk? Jag behöver det!
Fast visst finns det tillfällen då man inte alls håller med sig själv. Ett fint exempel är ju att handla, tänk mataffär, när de är där. Det tar sju svåra år och jag hinner väl bli förbannad tio gånger innan jag ens kommit halvvägs. Då vet jag inte om jag tycker om dem så mycket.
När jag och Evelina hade fixat klart i stan, satte jag mig för att vänta på bussen. Bredvid mig satt två äldre damer (tanter) med varsin rullator. Mitt emot oss är det en "stenplätt" fullt med cykelställ. Där gick en kvinna runt och letade pantburkar. Hon haltade sig fram och såg ut att ha ganska stora problem bara med att gå. Tanterna kommenterade henne, genom att säga "Ja, hon samlar burkar. Men det är väl bra att hon gör det och inte bor på ett hem. Det är väl bra om hon gör det så länge hon kan." och muttra lite. Jag tänkte att det var världens grintanter och blev lite smått irriterad. Låt kvinnan sköta sitt?!
När bussen en liten stund senare rullade fram till oss, skulle såklart pantertanterna med samma buss. Jag hade två (smetfulla) kassar från systemet med mig och helt plötsligt blev jag påkörd. Pantertant ett med tillhörande rullator hade kört på mina värdefulla kassar. Hon bad om ursäkt och sade i nästa andetag "Vilken tur att de inte gick sönder. Då hade jag ju förstört din fest!". Hahaha! Och så började Lisa tycka om tanter igen. De är väl för sköna ändå!
Nu ska jag fixa hår, utseende och kläder och sedan hoppa på bussen för att ta mig hem till Rebecka. Där väntar även Theres, Maria och Erika om jag förstått allt rätt. Någon Frida skulle med också. Jag tror detta blir kalas. Galna upptåg i pinsam tappning är planerat, så även att bli söndertjatad. Kan vi inte bara bestämma att denna kväll kommer bli fantastisk? Jag behöver det!
Marknad, strumpor, fototagning och gayfest
Igår erbjöd sig finaste Maria att skjutsa mig till och från Willys efter föreläsningarna. Att slippa bära massa matkassar är ju att föredra, så jag tackade och tog emot. Passade på att köpa keso, som jag inte ätit på en smärre evighet. Med andra ord så är frukosten idag helt fantastisk! Kaffe, knäckebröd, keso och grönsaker. Sjukt gott!
Om en liten stund ska jag hoppa på bussen in till stan, där jag ska inhandla strumpor. Evelina som ska göra mig sällskap har tydligen fått för sig att ta med sin kamera, så jag måste ju styra upp mitt utseende. Dock orkar jag inte masa med håret, så det får bli smurfmössa på!
När jag kommer hem blir det till att panikplugga. Jag har ju lovat mig att vara FÄRDIG med läsloggen, om jag ska få festa ikväll. Jag har läst igenom allt vi ska ha läst, men frågan är om inte förståelsen för vad som faktiskt stod skiner med sin frånvaro? Skit! Jag ska iaf ha börjat och gjort upp en plan för vad som ska skrivas. Jag får väl bakisplugga imorgon om inte annat. Gayfest sounds like a plan och det är ju en hel del sötnötter som ska leta sig dit. Shape up, Lisa!
Igår fick jag reda på något tråkigt. Det gjorde ont i själen och det är lite svårt att greppa de blandade känslorna. Minnena är många och de allra flesta är helt underbara. Du lyste upp dagarna tillbringade i din närhet. Fast jag tror att du har det bättre nu. Vila i frid!
En dement klasskompis & klaustrofobi av handbojor
"Mikaela, nu är du dement!" sade vår föreläsare till Mickan under eftermiddagen. Vi hade information om liftar och lyftselar, vilka vi självklart också skulle få prova. Söta M var frivillig och fick stå ut med att vara såväl dement och oförmögen att hjälpa till, som tvåbensamputerad. Han frågade henne, då hon fick sitta i ampselen, om det gjorde ont. Hon svarade att det stramade lite på benen. "Det är för att du har ben..." svarade han då. Haha!
Eftermiddagen var så mycket mer värd än förmiddagen, som mest var rörig. Jag vet faktiskt inte om vi lärde oss något större. Hon som informerade om alla hjälpmedel frågade vad vi skulle gjort i en viss situation, men hur skulle vi kunna veta? Jag vet hur jag brukar göra på jobbet, men det är med all säkerhet fel. Vi pluggar ju för att lära oss och hon var där för att informera om HUR diverse olika hjälpmedel används. Vår förkunskap var ju inte direkt stor. När vi inte kunde svara, flummade hon till det och fortsatte på något annat. Om vi lärde oss något? Njae, sjukt tveksamt.
Roligast idag var klaustrofobin i ett ståhjälpmedel. Vissa får helt enkelt klaustrofobi av konstiga saker. Vad sägs om en tungpiercing? En mössa? Att sitta mellan två personer på en föreläsning? Ja, orsakerna är många. Det som ska testas under helgen, till pojkvännens stora glädje, är handbojor. Jag undrade om hon fick panik av det, men hon hade aldrig testat. Kan man så måste man, finns det ju något som heter. Hon antog utmaningen. Tror ni att hon kommer få klaustrofobi av handbojorna? Det återstår att se! Haha!
Nu ska jag plugga lite. Jag har lovat mig själv det och jag är för att hålla vad som lovas. Efter plugg ska jag titta på I rymden finns inga känslor och äta en morot och ett par godisar. Mysfredag!
Eftermiddagen var så mycket mer värd än förmiddagen, som mest var rörig. Jag vet faktiskt inte om vi lärde oss något större. Hon som informerade om alla hjälpmedel frågade vad vi skulle gjort i en viss situation, men hur skulle vi kunna veta? Jag vet hur jag brukar göra på jobbet, men det är med all säkerhet fel. Vi pluggar ju för att lära oss och hon var där för att informera om HUR diverse olika hjälpmedel används. Vår förkunskap var ju inte direkt stor. När vi inte kunde svara, flummade hon till det och fortsatte på något annat. Om vi lärde oss något? Njae, sjukt tveksamt.
Roligast idag var klaustrofobin i ett ståhjälpmedel. Vissa får helt enkelt klaustrofobi av konstiga saker. Vad sägs om en tungpiercing? En mössa? Att sitta mellan två personer på en föreläsning? Ja, orsakerna är många. Det som ska testas under helgen, till pojkvännens stora glädje, är handbojor. Jag undrade om hon fick panik av det, men hon hade aldrig testat. Kan man så måste man, finns det ju något som heter. Hon antog utmaningen. Tror ni att hon kommer få klaustrofobi av handbojorna? Det återstår att se! Haha!
Nu ska jag plugga lite. Jag har lovat mig själv det och jag är för att hålla vad som lovas. Efter plugg ska jag titta på I rymden finns inga känslor och äta en morot och ett par godisar. Mysfredag!
Förflyttningshjälpmedel och lyfthjälpmedel
Ja, det är vad vi ska ägna hela långa dagen åt. Vi ska väl lära oss en jäkla massa idag också, kan tänkas. Arbetsterapi A var nog den mest värdelösa kurs jag någonsin läst (efter Engelska C i gymnasiet och Utvecklingspsykologi i T2), så inte hade jag någon störra förhoppning på Arbetsterapi B som vi läser nu. Jag trodde mest det skulle bli stört mycket plugg. Men nejru, det är huuur bra som helst! Fullt upp, men otroligt bra saker gör vi. Jag är så glad! Och ja, jag kommer fortsätta tjata om detta fram till i sommar. Deal with it!
Imorgon är det invigning av ngn gayklubb här i Öret. Eller ja, de ska köra en gång i månaden. Vilket är ett ganska bra uppschwung (sjukt bra ord!) i jämförelse med tidigare. Theres försöker övertala mig att hänga på, men jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Funderar på att fredagkvällsplugga lite med läsloggen och göra resten på lördag morgon, så jag med gott samvete kan gå ut och festa sen. hm. I can do it, right?!
Vad som än må hända på lördag kväll, så kommer förmiddagen tillbringas på stan med Evelina. Det är marknad och jag känner ett enormt jättestort behov av nya strumpor! Sen behöver jag köpa lite kläder, särskilt om jag ska ut på kvällen, samt inhandla en almanacka. It's a must!
Och så måste jag bara säga att jag tycker om när man får oväntade samtal. Min fina Andreas ringde igår, vilket resulterade i ett timlångt samtal. Jag tror, utan att tveka, att han är den bästa killen som finns. Mannen i mitt liv, inga tvivel. Samtalet gav mig energi, glädje och en leende själ. Undrar om han vet hur glad han gör mig och hur fantastisk han är? Får nog berätta det.
Klistra på ansiktet, dricka upp resten av kaffet och sedan springa till Universitetet? Yep!
Imorgon är det invigning av ngn gayklubb här i Öret. Eller ja, de ska köra en gång i månaden. Vilket är ett ganska bra uppschwung (sjukt bra ord!) i jämförelse med tidigare. Theres försöker övertala mig att hänga på, men jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Funderar på att fredagkvällsplugga lite med läsloggen och göra resten på lördag morgon, så jag med gott samvete kan gå ut och festa sen. hm. I can do it, right?!
Vad som än må hända på lördag kväll, så kommer förmiddagen tillbringas på stan med Evelina. Det är marknad och jag känner ett enormt jättestort behov av nya strumpor! Sen behöver jag köpa lite kläder, särskilt om jag ska ut på kvällen, samt inhandla en almanacka. It's a must!
Och så måste jag bara säga att jag tycker om när man får oväntade samtal. Min fina Andreas ringde igår, vilket resulterade i ett timlångt samtal. Jag tror, utan att tveka, att han är den bästa killen som finns. Mannen i mitt liv, inga tvivel. Samtalet gav mig energi, glädje och en leende själ. Undrar om han vet hur glad han gör mig och hur fantastisk han är? Får nog berätta det.
Klistra på ansiktet, dricka upp resten av kaffet och sedan springa till Universitetet? Yep!
Campushälsan, ortostillverkning och viktnedgång
Idag har det varit en lång dag på universitetet. Det började med en förmiddagsföreläsning om händer. Ursprung, fäste och funktion på massvis med muskler bland annat. Efter lunch försökte vi styra upp lite med grupparbetet och vid halv tre var det vår tur att entra salen och tillverka egna tumbasortoser. Fräckt! Äntligen får vi göra sånt vi med all säkerhet kommer göra när vi är färdigutbildade. Även om T4 är helt sjukt packad med saker att göra, så är de såååå värda. Jag gillar detta!
Ortostillverkningen gjorde vi i par och jag fick sällskap av fina Maria. Vi klämde på varandras händer, testade, tejpade, klippte och masade. Hon passade även på att bränna mig lite... Haha! Men slutresultatet blev kalas! Att väga in det där med att arbetsterapeuter som jobbar med detta på riktigt tar 10 minuter på sig att göra en och vi kämpade i ungefär en timme... Det låter jag vara osagt. Jag är i alla fall nöjd med dagen!
På förmiddagsfikan drog jag med mig Evelina till Campushälsan. Hon var i jättestort behov av en tid hos sjukgymnasten och jag tänkte snabbkolla lite vad jag skulle kunna göra med mitt maghelvete. Evelina fick en tid hos sjukgymnasten och jag fick höra det jag redan visste. Eller åtminstone trodde... Jag ska sikta in mig på att äta sånt som är snällt mot magen, små portioner, regelbundna tider, långsamt, samt stressa ner, inte tugga tuggummi och börja träna. Det var väl ungefär det som kom fram under gårdagskvällen. Så jag måste helt enkelt börja strukturera upp mitt liv.
Och apropå Campushälsan, så fick jag mig en liten positiv reminder idag. När jag var där frågade hon om jag gått ner mycket i vikt det senaste. Jag tittade lite frågande på Evelina och konstaterade att det var en del. Iofs menade hon ifall jag ofrivilligt rasat i vikt, så mitt svar var väl kanske inte riktigt i form med hennes tanke. Men vet ni hur mycket jag gått ner? Det senaste året ganska så exakt, har jag gått ner 18 kilo. 18 KILO!!! Det är helt stört mycket! Bara fem kilo kvar, sen får jag väl se till att vara så gott som nöjd. Åtminstone med vikten, sen är det väl bara till att träna upp kroppen så att fett byts ut mot muskler. Jag är dock otroligt stolt! Jag kan verkligen om jag vill, så är det bara!
Fat people are harder to kidnap - roligast idag!
Ortostillverkningen gjorde vi i par och jag fick sällskap av fina Maria. Vi klämde på varandras händer, testade, tejpade, klippte och masade. Hon passade även på att bränna mig lite... Haha! Men slutresultatet blev kalas! Att väga in det där med att arbetsterapeuter som jobbar med detta på riktigt tar 10 minuter på sig att göra en och vi kämpade i ungefär en timme... Det låter jag vara osagt. Jag är i alla fall nöjd med dagen!
På förmiddagsfikan drog jag med mig Evelina till Campushälsan. Hon var i jättestort behov av en tid hos sjukgymnasten och jag tänkte snabbkolla lite vad jag skulle kunna göra med mitt maghelvete. Evelina fick en tid hos sjukgymnasten och jag fick höra det jag redan visste. Eller åtminstone trodde... Jag ska sikta in mig på att äta sånt som är snällt mot magen, små portioner, regelbundna tider, långsamt, samt stressa ner, inte tugga tuggummi och börja träna. Det var väl ungefär det som kom fram under gårdagskvällen. Så jag måste helt enkelt börja strukturera upp mitt liv.
Och apropå Campushälsan, så fick jag mig en liten positiv reminder idag. När jag var där frågade hon om jag gått ner mycket i vikt det senaste. Jag tittade lite frågande på Evelina och konstaterade att det var en del. Iofs menade hon ifall jag ofrivilligt rasat i vikt, så mitt svar var väl kanske inte riktigt i form med hennes tanke. Men vet ni hur mycket jag gått ner? Det senaste året ganska så exakt, har jag gått ner 18 kilo. 18 KILO!!! Det är helt stört mycket! Bara fem kilo kvar, sen får jag väl se till att vara så gott som nöjd. Åtminstone med vikten, sen är det väl bara till att träna upp kroppen så att fett byts ut mot muskler. Jag är dock otroligt stolt! Jag kan verkligen om jag vill, så är det bara!
Fat people are harder to kidnap - roligast idag!
Doktorn nästa?!
Utan att gå in på för mycket detaljer, så kan jag ju säga att min kropp inte mår särskilt bra. Det är inte hela tiden, men flera gånger varje vecka. Det är endast ett fåtal dagar varje vecka, om ens någon dag alls, som jag mår helt bra. Någon enstaka dag kan jag äta mat utan att min kropp hatar mig och sparkar bakut. Fast vanligast är en spärrballong till mage, en jävligt ond mage eller en kropp som vill springa youknowwhere.
Mina kära vänner har tjatat på mig i en smärre evighet. "GÅ TILL DOKTORN!" Fast har inte alla jätteproblem med magen? Är det inte normalt att få så där ont? Är det inte normalt att gå på toaletten upp till 10 gånger på en dag? Är det inte normalt att magen pratar så mycket att man nästan får tinnitus? Inte? Nej, det vet väl jag också. Fast jag tycker inte om doktorer. Vårdcentraler. Sjukhus. Utredningar. Jag menar, tänk om de kommer fram till något som är jättedåligt? Är då vetskap bättre än ovisshet?
Jag tror min kropp skulle må bättre av att nästan helt strunta i pasta, ris, potatis, bröd och allt som är sött. Jag tror också att den skulle må långt mycket bättre av mindre portioner och fler måltider under en dag. Samt att jag skulle äta lite långsammare, istället för att bete mig som om jag inte sett mat på sju svåra år. Men vilken kropp/mage mår inte bättre av det?!
Antingen är det som jag inbillat mig, att min mage reagerar på stress. För vissa stunder är det helt lugnt och jag mår bra. Andra gånger är det katastrof (som nu) och jag mår allt annat än bra. Eller ja, jag har inte ont nu, men jag börjar bli jävligt trött på mitt badrum. :P Eller så är jag allergisk/överkänslig mot något. Eller så är det något som är skitfel och jag kommer dö om en kvart.
Enklast vore om maghelvetet blev bra av sig själv. Fast nu har jag haft det såhär jättelänge och det blir verkligen inte bra. Så jag får väl göra som alla säger och ringa och boka en tidjävel. Frågan är bara när man ska kunna spränga in det i schemat. Vi är på Universitetet och pluggar mest hela dagarna. Fast jag antar att jag får dispens. Ganska mycket dispens också, med tanke på att Malin vet hur min mage beter sig och det är henne jag pluggar med mest hela tiden.
Okej. Nästa lediga förmiddag är det jag som ringer och bokar en tid. Jag ska göra mitt bästa för att INTE förtränga detta. Jag är trött på min mage och det vore minst sagt skönt att veta vad som är knas.
Fick jag ett pluspoäng nu?
Mina kära vänner har tjatat på mig i en smärre evighet. "GÅ TILL DOKTORN!" Fast har inte alla jätteproblem med magen? Är det inte normalt att få så där ont? Är det inte normalt att gå på toaletten upp till 10 gånger på en dag? Är det inte normalt att magen pratar så mycket att man nästan får tinnitus? Inte? Nej, det vet väl jag också. Fast jag tycker inte om doktorer. Vårdcentraler. Sjukhus. Utredningar. Jag menar, tänk om de kommer fram till något som är jättedåligt? Är då vetskap bättre än ovisshet?
Jag tror min kropp skulle må bättre av att nästan helt strunta i pasta, ris, potatis, bröd och allt som är sött. Jag tror också att den skulle må långt mycket bättre av mindre portioner och fler måltider under en dag. Samt att jag skulle äta lite långsammare, istället för att bete mig som om jag inte sett mat på sju svåra år. Men vilken kropp/mage mår inte bättre av det?!
Antingen är det som jag inbillat mig, att min mage reagerar på stress. För vissa stunder är det helt lugnt och jag mår bra. Andra gånger är det katastrof (som nu) och jag mår allt annat än bra. Eller ja, jag har inte ont nu, men jag börjar bli jävligt trött på mitt badrum. :P Eller så är jag allergisk/överkänslig mot något. Eller så är det något som är skitfel och jag kommer dö om en kvart.
Enklast vore om maghelvetet blev bra av sig själv. Fast nu har jag haft det såhär jättelänge och det blir verkligen inte bra. Så jag får väl göra som alla säger och ringa och boka en tidjävel. Frågan är bara när man ska kunna spränga in det i schemat. Vi är på Universitetet och pluggar mest hela dagarna. Fast jag antar att jag får dispens. Ganska mycket dispens också, med tanke på att Malin vet hur min mage beter sig och det är henne jag pluggar med mest hela tiden.
Okej. Nästa lediga förmiddag är det jag som ringer och bokar en tid. Jag ska göra mitt bästa för att INTE förtränga detta. Jag är trött på min mage och det vore minst sagt skönt att veta vad som är knas.
Fick jag ett pluspoäng nu?
You and me, babe.
Idag är det vi, jag och Conceptual Foundations. Oh yes!
