Och så lite irritation...

Varför i hela friden vill inte gårdagens blogginlägg komma upp? Jag blir... VANSINNIG!

Blixtvisit

Yep, detta blir lite av en blixtvisit. Jag råkar för en gångs skull vara klar i tid och har därför några minuter att mörda. Om 25 minuter drar det igång ett seminarie om veckans fältstudier. Det är lika opeppande som det låter. Diskutera. Ah well, det blir nog bra. Har hört att många andra är helt lyriska efter sina dagar. Själv kan jag väl inte ställa mig i samma led. Nog för att min plats inte alls var skit, men det var ju gammalt liksom. Äldreomsorgen. Been there, done that. Visst kan det väl vara mysigt, men jag vill se nya saker! Så vad jag ska säga för något på seminariet är ju ett stort frågetecken. Får väl dra lite självklara grejer.

I helgen är det fest som gäller. Gayfest! Jag ska dra med Thers hem till Lisa, där det vankas förfest. Om jag förstått allt rätt kommer det förmodligen komma en hög med andra människor också. Kalas! Senare ska vi bana väg till Mollys. Thers, ska vi hålla en tumme för att vi faktiskt kommer komma in denna gången? ;) Haha. Lite som gå ut i tid.

Efter seminariet drar jag med mig min finaste Malin hem. Det blir väl snicksnack och mys i väntan på Willy och Peter (Linda och Johanna). Vi drar efter deras seminarie iväg till IKEA, lunchar och shoppar loss. Underbart! Ikväll ska jag tokmysa med min fina.

Jag ser fram emot heeeeela fantastiska helgen, med start 10.15. Yey!

Citroncheesecake & glädjeskutt

Klockan är så gott som mitt i natten och jag sitter fortfarande uppe. Jag lyssnar på Nikola Sarcevic och irriterar mig på mina snustorra händer. Det första är bra. Det senare är skit. Något som klassas i bra-kategorin är var jag nyss pysslade med. Jag styrde upp en citroncheesecake inför morgondagens fika med fina Sara! En laktosfri sådan till på köpet. Allt för att jag ska kunna svulla inom min självställda diagnos. En diagnos som för övrigt kommer vara gällande fram till på torsdag. Då ska jag hälldricka riktig mjölk. Håll tummarna för att magen blir katastrof! Hellre laktos än gluten, IBS eller nåt åt det hållet.

Har precis skickat in en rapport aka hemtenta också. Hur den gick vet jag absolut inte, men high hopes känns som en överdrift utan dess like. Som vanligt svårt att veta riktigt hur de vill att det ska vara. Jag har nu chansat mig igenom de nästan 2200 orden och det blir till att vänta på resultat. Komplettering känns inte heller nu som något allt för hemskt. Den dagen, den dagen.

Nästa vecka ska jag iväg på fältstudier. Tisdag och onsdag. Ska till Skebäcksgården, som jag förstått är ett äldreboende. Om jag förstod min handledare rätt så ska vi vara på dagrehab. Hellre det än "bara" äldreboende. Jag gillar dagrehab, det är mysigt. En av mina klassisar, Christian, ska också dit. Samma tider och samma dagar. Sjukt bra! Då har jag någon att ta sällskap med dit och iaf ett känt ansikte under dagarna. Det ska bli roligt att lämna böckerna och faktiskt få komma ut och se hur arbetsterapeuterna jobbar på riktigt!

I helgen blir det mys med Lisa! Underbart! Ska även träffa Sara imorgon, som sagt. Sen var det även någon halvouppstyrd plan gällande mat och vin med Sara och Malin. Ska prata med den förstnämnda först bara. Får se. Time will tell.

Vet ni en sak? hihi. Hon är fortfarande min min min! Glädjeskutt och försvinnande mungipor på det, lätt!

Judit & Judit

Nu har tankarna tänkts klart och det där med att "tänka innan man pratar" är nog förbi. Att skriva ner det som tänks är nu rätt okej skulle jag gissa på. Jag tror att jag har sagt att det hänt mycket i mitt liv det senaste. Att jag har tänkt många tankar och varit med om en hel del som fått mungiporna att umgås med min hjärna (via hörselgångarna). Jag har träffat en hon. En hon med stort H.

För att göra det hela ännu mer speciellt, så heter hon Lisa. Ingen risk att man någonsin glömmer bort sitt eget namn. Det är ju bara till att tänka på det som gör att man blir varm i själen, så dyker namnet upp. Lisa och Lisa. Skulle kunna vara ett skämt, men är det absolut inte. Det är så långt mycket bättre, finare och mer det bara kan bli.

Jag pratade med min kära Mor för några veckor sedan. Jag fick den sedvanliga frågan "Har det hänt något roligt det senaste då?", och jag log som en tönt. Jag satt då vid köksbordet hemma hos Lisa och informerade också Mamma om detta. "Jag har träffat någon!", fick jag fram. När hon undrade vem detta var och jag sade hennes namn ställde Mamma frågan "På riktigt?". Ajjemen! Inga lögner där. Hon heter Lisa och är inte ens lite på låtsas.

Det finns så mycket jag kan säga om henne. Så otroligt mycket bra. Hon är genomfin och gör mig glad hela tiden. Är hon inte i närheten, så gör mina tankar på henne att jag blir glad. Det är helt fantastiskt! Jag skulle kunna säga tusen bra saker, men det skulle förmodligen slänga in mig sjukt långt in i töntfacket. Måhända att jag redan är där, men det låter jag vara osagt.

Lisa is hip med Lisa betyder alltså att hon är min. Hon är min Lisa. Min flickvän. Det är helt fantastiskt!

Laktosintolerant

Sådärja, då var det torsdag då. Veckorna flyger förbi och helgerna verkar inte riktigt finnas, så snabbt försvinner de. Det är en månad och en dag kvar till min födelsedag och efter det är det inte alls lång tid kvar till sommarlov. Det är ju helt sinnessjukt! Underbart så klart, men stört!

Igår inledde jag fas 1 av att diagnostisera min katastrofala mage. Istället för att ringa VCT och bli hemskickad med rådet "ät inte laktos på två veckor och drick efter dessa två veckor fyra glas mjölk - blir du katastrof i magen så har du diagnosen där. häppårä!" så gör jag detta INNAN jag åker dit och snicksnackar med någon dokteridoktor. Så igår inhandlades en uppsjö av laktosfria produkter. Mest sur är jag för att inte kunna äta chokladen som ligger i skåpet och att jag inte kan ha leverpastej på smörgåsen. Fast det är väl klart att jag blir glad om det är laktos som ställer till så mycket problem. Då VET jag ju vad problemet är och kan ganska lätt se till att jag mår bra. Ibland kan jag väl äta choklad ändå, men då vet jag ju att jag kommer på soppa efteråt. Hur som helst kan ni väl hålla tummarna för att dessa veckor kommer gå bra och att jag inte råkar äta någon laktos?

Case Curt som jag har rapport om går skitdåligt. Jag får inte gjort ett jota. Jag har ju tusentals andra saker som jag mycket hellre pysslar med. Ikväll ska jag och Malin försöka komma igång en gång för alla. Skriva lite stödord på respektive steg och kolla i böckerna. Skiten SKA vara klar på onsdag och det är inte många timmar nästa vecka vi kan ägna oss åt den.

Tandborstar är lämnade, vänner är fikade med, en mamma är hälsad till och siffrorna är tre. Lisa is hip. Lisa is hip med Lisa. Hundra!


En egenskap att vara stolt över!

För några dagar sedan frågade jag en viktig person vad jag egentligen var bra på. Eller ja, snarare om jag hade några bra egenskaper och i så fall vilka. Svaret jag fick har värmt mig sedan dess. Och om det är så att det hon sade verkligen stämmer, så kan jag nog unna mig ett stort leende. Det är en sjukt bra egenskap och det innebär att jag lyckas förmedla det jag tycker, tänker och känner.

Ni kanske undrar vad hon sade? Jo, det var något i form med "du pratar alltid så varmt om personer du tycker om". Det måste ju innebära att hon förstår hur fina alla mina vänner och min familj är?! Det är ju helt fantastiskt! Att jag faktiskt kan berätta hur bra en annan människa är. Mina vänner och min familj är otroligt viktiga för mig. Utan dem vore jag förmodligen inte ens en våt fläck på marken. Det är de som får mig att lyfta när jag mår dåligt och de som får mig att vilja fortsätta med det som gör mig glad. De gör det värt att vakna på morgonen och gör det värt att kämpa igenom det som är tufft. Utan dem skulle jag inte stå där jag står idag.

Jag får nog hålla med henne. Om det är som så att detta är sant och jag verkligen pratar så varmt om de jag håller otroligt nära hjärtat, så är det nog en av mina bättre egenskaper. En egenskap jag faktiskt är stolt över att ha!

Ikväll ska jag sätta rumpan på en buss, möta upp den söta mössan vid busshållplatsen och sedan bege mig mot Bara Vara för att "träffa vänner". Min kropp är lite i uppror som det är, så det är nog lite svårbestämt om jag är nervös eller inte. Fast eftersom jag levt med mig själv i snart 25 år kan jag ju ganska lätt dra slutsatsen att jag är nervös. Om så inte är fallet än, så kommer jag vara det sedan. Att vara nervös innebär ju att något är viktigt och faktiskt betyder, vilket det som kommer ske i eftermiddag är och gör.

Från noll till långt mycket mer än noll på otroligt kort tid. 67. 72. 78. 81. 82. (182). 89. 90. Tandborsten står i tandborstmuggen och det blir helt enkelt mysigt att borsta tänderna. Jag är glad, det är vår och hon är söt. Sjukt söt! 

Ont i magen och skakande kropp

Det är svårt att blogga när man inte riktigt vet vad man kan och borde skriva. Tillika inte kan och inte borde. Det bubblar inom mig av alla ord som jag vill plinka ner och låta er läsa. Fast jag tror att nerskrivande av tankar och händelser av detta slag kanske kommer vid en högre siffra. Högre än de faktiska åttiotvå som nu är gällande? Man vet inte riktigt, så man kanske får grubbla och återkomma? Jag tror på det.

Skolan rullar på och det känns som att vi fortfarande har stört mycket att göra. Att jag inte riktigt alls är med i planeringen känns väl sådär lagom bra och jag har nog halkat efter lite. Fast jag har bara mig själv att skylla och jag vet med mig att jag kommer jobba på och ta igen det snabbt (bara jag bestämmer mig för det), så det är inget att fundera över. Värt att nämnas är såklart att hemtentan vi hade för några veckor sedan gick helt stört bra. Fick tillbaka resultatet idag och jag lyckades med ett VG. Jag blev så glad att jag fick ont i magen och började skaka. Vadå spänning som släpper blandat med stor chock? Dock underbar känsla! Stolt Lisa härnu!

Imorgon kommer min fina Gunilla hit och umgås hela dagen. Vår plan hittills är mysfrukost och att kramas. Preliminärt ska det styras upp en lunch också. Det beror dock lite på hur mkt fel hon kör och hur sen hon blir hit. Haha! Så inte allt för många planer, utan bara massa mys!

Lördag morgon till söndag kl 23:59 kommer det vara "fredag hela helgen" och jag gillart. Sådär sjuuuukt mycket!

Tröttmössesamtal

Sådär, då var helgen över. Som vanligt har det gått sjukt fort och jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden. Att ha Linda och Hanna här fredag-söndag var hur mysigt som helst och att få tillbringa söndagseftermiddagen och kvällen med Lisa rockade såklart. Som alltid!

Fredagen innebar en himla massa tjat, god mat och lite vin. I lördags drog vi in till stan för lite shopping. Sagt och gjort, pengarna rullade iväg som vanligt. Käkade även en sjukt god lunch på Saigon. Bra ställe! Kvällen innebar ost, kex, drinkar och en massa tjat. Ett par filmer har vi också hunnit med.

Efter att ha vinkat hejdå till Linda på bussen, fikat med Hanna på Espresso House och sedan kramat henne hejdå vid tåget, så ringde jag min kära Mor. Stod i solväggen och njöt, snackade och väntade. Efter en stund kom den randiga mössan och mötte upp mig. Vi vandrade iväg och hämtade en hund och gick sedan hem till henne. Timmarna flög iväg och dagen bara försvann...

Nattens tröttmössesamtal var lika befintligt som vanligt. Det trötta måendet i morse var även det sjukt befintligt. As usual! Jag kan dock inte säga något annat än att jag gillar det, helt otroligt mycket. I veckan blir det förhoppningsvis bio, muffinsbak och... sitta på en stol och titta in i väggen? Lite så. Jag tycker om det, mycket!

Håller även en tumme eller tre för att Gunilla ska komma hit på fredag. Det vore helt underbart!

Livet leker, glädjen är enorm och de varma känslorna är helt klart påtagliga. Tröttheten är lite som en parentes som faktiskt också värmer lite. Underbart!

Nu lever jag igen!

Att säga att uppdaterandet av bloggen varit sämre än sämst känns som en underdrift. Fast det är väl så det blir när man har massvis med tokbra saker att ägna sig åt, kan tänkas. Nu är jag här och uppdatering coming up!

I lördags satte jag min bakdel på en buss som tog mig till Karlstad. Hanna och Robin mötte upp mig på stationen och sedan blev det systemet och efter det hemfärd till dem. Prat till tusen, lika många skratt och sedan även lite tacos. På kvällen var det fest hemma hos Micha med en bunt sötnötter. Helt underbart att få festa med dem igen! Händer ju tyvärr på tooook för sällan. Söndagen ägnades åt soffhäng med Hanna, Micha och Robin. Så mysigt!

Söndagskvällen tillbringades i soffan här hemma. Pizza, film, tjat och mys. Förmodligen den finaste söndagen på jagvetintehur länge!

I måndags var det HLR-utbildning på KTC. Det är något alla måste gått för att få ut sin legitimation. Vi hånglade upp miniAnne och tryckte mellan hennes bröst, precis som vi skulle. Det gick tokbra för alla utom Maria, som dödade tre stycken. Hennes slutgiltiga miniAnne var utan lungor. Speciella små dockor, inga tvivel.

I tisdags var det metodövning på KTC. Handlade om hur man ska bryta spasticitet och jobba med förflyttningar och diverse annat med dessa patienter. Intressant dag, om det inte hade varit för min fruktansvärda mage. Detta börjar helt klart gå utför. Ringa VCT kanske? Sounds like a plan. Fan. Jag vill inte!

Onsdag, igår, var bästa dagen på länge. Lunchen (innan frukosten) klådde ALLT och eftermiddagen var även den grym. Telefonsamtal, plugg, skidstafett, kaffe och massa massa massa bra saker. Kvällen ägde. Allt ägde. Så bra, så fint!

Idag blir det föreläsning och gruppsexplugg. Det börjar med att två arbetsterapeuter (?) från Barn och Ungdomshabiliteringen kommer och har föreläsning 8.15-12.00. Sen blir det frågestund, lunch och plugg i grupp. Ikväll vankas tokstäd, matlagning och mysigt soffhäng. Imorgon är dagen D: Hanna och Linda kommer hit! Kommer helt klart bli en sjukt värd helg!

Med denna uppdatering kan jag väl även konstatera att det kommer bli dåligt med uppdateringar i några dagar. Igen. Fullt upp! Fulla värda dagar känns dock sjukt mycket bättre än uppdatering av blogg! Prioritera? Alla gånger.

Nej. Ansiktsfix, hårfix, klädfix och kanske lite mer frulle? Mhm. På återhörande!

Hemtentan är över och nu är det helg a la fest

Hemtentan vi hade onsdag morgon till torsdag kväll var lite annorlunda. Ena stunden trodde man att man hade grepp om frågorna, nästa sekund kändes allt hopplöst. Och att få in källor i "hitta på själv"-frågor är ju sådär lagom lätt. Nu är den i alla fall inlämnad och jag kan inte göra något mer. Nu väntar tre veckors nervositet i väntan på resultatet. Skulle det bli omtenta, så får jag ta den pärsen då. Någon gång ska jag få Godkänt på den!

Nu ska jag snart leta mig iväg till Universitetet. Det är introduktion på en ny del i kursen och det vi ska pyssla med nu är "hjärnskador som ger konsekvenser för motorik och kognition". Jag tror bestämt att det här kan bli hur intressant som helst!

Imorgon ska jag sätta mig på bussen och åka till Karlstad. Micha fyllde år för några veckor sedan och Cissi fyller år imorgon, så det vankas födelsedagsfest. Kalaskul! Ska sova hos Hanna och Robin och det kommer bli hur kul som helst att få umgås lite med dem. Ska bli sjukt nice att få se deras nya lägenhet också. Eller ja, ny och ny... De har ju bott i den i över ett år. Vi är en aaaaning värdelösa på att lyckas styra upp något så vi kan ses. Men nu så!

Ikväll tror jag även att det ska bli fest med fina klassisar. Söta Linda (claw-hand) fyllde år på hemtentans första dag och vill nu festa till det. Sagt och gjort! Kommer förmodligen bli nice as hell det också. Funderar dock på att vara nykter, eftersom jag verkligen inte vill vara överseg imorgon. Vi får helt enkelt se hur det blir.

Skutta in i duschen, fixa ansikte, packa väskan och dricka lite mer kaffe. Sounds like a plan? Yes? Bra!

Imorgon smäller det!

Nu är det tisdag. Dagen innan D-dagen. Eller H-dagen kanske man ska säga. Imorgon är det hemtentadags. Jag bävar! Sist gång vi hade hemtenta för samma lärare var den som hämtad från helvetet. Det vi läste då var inte alls svårt i jämförelse med det vi nu pysslar med. Att jag inte läst igenom all litteratur inför morgondagen gör väl inte direkt saken enklare. Jag försökte ta mig igenom ergonomikapitlet förut, med ett uppfriskat minne om varför jag hatar fysik som följd. Inte ska väl vi behöva räkna ut massa skit? Hur mycket en vuxen person kan väga för att kunna gunga med sin son och var på gungbrädan den äldre respektive yngre ska placera sig för att det ska bli jämvikt? Nej. Jag tänker inte kunna det där. Då hoppar jag frågan. Inte okej!

För övrigt vill jag bara säga att min DVD inte riktigt uppskattar Pixarfilmer. Sjukt irriterande! Vi skulle spana in UPP igår och den var lika grön som Hitta Nemo var när jag och Sofia skulle kolla på den för dryga året sedan. Galet irriterande! Ska jag behöva köpa en nya DVD-spelare för att kunna se mina Pixarfilmer? hm. Skit!

Ibland kan ett illa valt tillfälle för ett skratt faktiskt göra ont. När personen som valde att skratta vid detta illa valda tillfälle blir medveten om hur fel situationen blev, kan man ju önska att denna någon yttrar ett förlåt. Tydligen anser denna någon att "jag orkar inte bråka" kan likställas med ett förlåt. Vi är inte överens på den punkten, vill jag ju lova. Irriterad känns som ett förnamn.

Jag är snart en kändis!

Hörrenini, bli inte förvånade om ni inom en ganska snar framtid kommer fråga ägaren av denna blogg om en autograf. De kanske inte är så eftertraktade i dagsläget, men snart kan detta komma att ändras drastiskt. Nu kanske ni undrar varför? Jo, det ska jag berätta för er. Jag ska nämligen vara med i tidningen! MED BILD!

Jag vill dock lova att jag inte kommer få hybris av detta. Jag kommer alltid vara samma person, även om jag kommer bli lite av en kändis. Mina vänner kommer så klart få förtur till såväl mitt umgänge som mina autografer. Övriga fans kan få komma att vänta lite på min fantastiska närvaro, men jag ska göra mitt bästa.

För övrigt vill jag tacka Pappa, Mamma och Thomas för att de gjort mig till den jag är idag. Jag vill tacka mina vänner för all stöttning och jag vill självklart skicka en stor kram till alla mina jobbarkompisar. Utan er hade jag aldrig stått där jag står idag! Tack, ni är guld!


Med vänliga hälsningar,
Lisa - en blivande kändis

KTC-examination

Imorgon är det återigen dags: examination på KTC. Imorgon är det manuella förflyttningar som gäller. Kanske låter som a piece of cake, men jag vet inte jag. Alla olika moment med tillhörande viktiga förklaringar om varför man gör som man gör. Hur ska man kunna komma ihåg alla? Jag hoppas att jag och de andra kommer lyckas med bravur. Ytterligare ett Godkänd till denna kursen skulle kännas fint.

Jag dansade med Malin förut. Lite som en parentes. Det var asroligt! Synd att spelet hängde sig och att vi inte hann med mer än typ... 10 låtar?! Det var ändå galet kul och Rysshittepålåten vann. Lätt! Imorgon kommer mina armar göra ont, jag känner det redan.

Nej. Peppande sömn inför examinationen it is. We can do it!



Potter, Malin och Maria på KTC. Manuella förflyttningar. Yeah!


Mina nya lila kärlekar!

Tänk så fort en underbart ledig helg kan passera. Att sova bort nästan en hel söndag bidrar väl till att det känns som att allt försvinner ännu snabbare, men det får gå. Sömn är av godo och det kommer nog bli lite dåligt av den varan under veckan. Och nästa helg. Och kanske veckan efter det? Och absolut helgen efter det! Så en sovmorgon (sovlunch?) till klockan tre är så värd. Såäre!

Fredagskvällen var lika nice som jag trodde den skulle vara. Mina pyjamasbyxor is the shit och vitt vin är att föredra. Med fint sällskap kan det helt enkelt inte bli bättre. Myspys!

Igår var jag ute och gick i det fina vädret, handlade mat när jag gick förbi Willys, kramades med katten när jag kom hem, var över till Thers (grannen) och snackade en sväng och hoppade senare in i Saras bil. Sara, min fina Sara. Henne ser man tyvärr inte så mkt av. Men det blev en helkväll. Först en sväng till Marieberg. Hem till henne och Daniel för att laga mat, snacka, dricka vin, kolla Melodifestivalen, kolla Bröllopsfotografen och en massa annat. Lena Endre-dansen var nog roligast. Och Rapapa! Men det är alltid kul, fast lite last year. "Och här var det en jävla mage. Det är säkert Lena Endres jävla mage!". Hon är fantastiskt rolig, den där Sara. Hahaha! Många skratt och det var en härlig kväll i dess rätta bemärkelse.

Nu ska jag snart inviga mina nya lila kaffemuggar. Eller ja, åtminstone en av dem. Inhandlade på Lagerhaus igår och jag är helt förälskad. Åh! Bara till att rensa bort gamla muggar ur skåpen. Härligt, härligt! Efter frukosten kanske det får bli en sväng hem till Malin. Vi har ju lovat oss att fixa klart det där med VFU:n inför Termin 5. Men det går ju jäkligt dåligt för oss. hm. Måste nog hända rätt jäkla snart!

Eh. Ja. Det var nog allt. Återkommer kanske sen. Pusspåer!

Bubbla på Gustavsvik?

Äntligen fredag! Jag tycker om fredagar och särskilt idag. Idag är en sjukt bra dag! För det första slutar jag halv två, vilket känns guld! Tilläggas bör då att jag är ledig i 1,5 h under förmiddagen. Har någon liten plan på att kidnappa Maria och prata livet då. Prata livet med henne händer inte så ofta längre, eftersom vi inte är i samma basgrupper. Och är det något denna termin innehåller förutom individuellt hemmaplugg, så är det basgruppsplugg. Gruppsexplugg alltså. ;) Det är självklart topp, men det gör tyvärr att jag får se mindre av Maria. Idag håller jag en tumme för att få se mer av Maria.

Efter school funderar jag på att flaxa omkring lite. Ni vet, träna. Sjukt behövligt på min galet otränade kropp. Nu har jag ju äntligen kommit under det mytomspunna 70-strecket och det är dags att få bort de sista kilona. Jag har gått ner ungefär 18 kilo hittills, men än finns det mer att ta. Till sommaren har jag tänkt mig att jag ska vara nöjd. Beach 2011 låter töntigt, men det är väl lite så. Sommar 2011 och livet, det är snarare så jag tänker. Nu har jag äntligen fått fason på mig, då ska det fan fortsätta så!

Jag har kommit fram till att denna helg är lite fullbokad. Det är fint. Ikväll blir det pyjamas & vinkväll. Imorgon kom jag ju precis på att jag preliminärt ska på Handboll. Sen ska jag träffa Sara också, som ville dra till Gustavsvik och bubbla. Och före det åka till Marieberg och leta bikini till mig. Och så lite vin och tusenfalt snack på kvällen. Söndagen kommer ägnas åt sömn och förhoppningsvis lite genomspan i hemtentalitteraturen. På onsdag är det hemtenta ut. På torsdag kväll är det hemtenta in. Scary!

Nej, nu är jag sen som vanligt. Ska befinna mig på föreläsning om ungefär 33 minuter och jag ser än så länge ut som ett troll. Fult troll. Sjukt fult troll. Gotta fix!

Slip inside the eye of your mind,
Don't you know you might find,
A better place to play.

De där människorna man inte riktigt tycker om

Torsdag. Halv tolv. Nyss rullat ur sängen. Kissat. Ställt mig på vågen. Satt på kaffet. Kollat så min klantiga katt inte gjorde sig illa när han var... klantig. Lyssnat på fin musik. Sms:at med bästaste bästa. Startat en konversation på msn med en annan mycket underbar vän. Hon sminkar sig.

Nu tar snart det seriösa över. Det är dags att läsa läsloggar och ta fram minst två diskussionsämnen igen. Jag tror att morgondagens litteraturseminarie kommer bli sjukt mycket mer värt än förra. Mer intressanta ämnen att diskutera liksom. Vi håller tummarna för det!

Det är inte bara läsloggsmox jag ska fixa med idag, utan jag ska även försöka få fason på anhörigcaset med gruppsex. Vår lärare är flum total, så det ska bli lite intressant att se hur alla grupper lagt upp sitt "case". För det är egentligen så långt ifrån ett case man kan komma. Vi ska reflektera och diskutera kring frågor, leta lagar och koppla ihop det med någon vetenskaplig artikel. Eller ja, väva in en sådan artikel i texten. Case? Nej, precis. Inte direkt.

Ikväll blir det till att städa. Här ser ut som skräp. Jag förstår faktiskt inte riktigt hur jag lyckas. Det är grejer överallt och jag har typ inte gjort ett skit. Så är det iaf. Bara till att fixa!

Ajuste. Människorna man inte tycker om? Jag satt inne på bluebox och coolstuff igår. Där är sidor helt i min smak. Fantastiska små roliga och knäppa saker! Det bästa jag hittade var stora muffinsformar med Snorkfröken på. Helt sjukt söta! Och är man jag eller Åsa, så förstår man ännu mer hur fantastiskt roliga de är. Haha! Snorkfröken ja... Lite som en historia för sig? Eller kanske inte. Fast jo.

För våra drömmar, skål.

Tatueringen på rumpan kommer skina med sin frånvaro

Sådär, då var det onsdag då. En skitdag alternativt en kalasdag. Lite beroende på hur man ser på saken. Idag har jag hunnit med en promenad. Haha! Ja, det var väl ungefär det. Legat i sängen och myst massor med min fina Santos också. Fint som snus! Jag tycker om det där med schemalediga dagar. Särskilt när man inte har så mycket att göra, utan kan ta det ganska piano. Jag gillar piano.

Igår skulle det bakas Lisabullar och köpas pyjamasbyxor. Lisabullarna bytte skepnad och blev istället en kalasgod kladdkaka. Med andra ord inte direkt några ledsna miner, bara det att Lisabullarna faktiskt SKA bakas inom en snar framtid. Om de då inte byter skepnad till semlebullar (semmelbullar?) istället. Tiden får utvisa.

Så var det ju det där med tatueringen och planen för gårdagen. Inte att jag skulle tatuera mig alltså, utan att jag skulle köpa nya pyjamasbyxor. Och SOM jag köpte nya. Det var som... musik för själen att vandra in på affären. (Den sjunde i ordningen ungefär, eftersom inga andra affärer hade bra pyjamasbyxor!). Jag hittade ett par jätterosa pyjamasbyxor med flodhästar klädda som ballerinor på. Som skuttade! Alltså, kan man önska sig något annat? Skuttande/dansande flodhästar i ballerinautstyrsel, på ett par jätterosa pyjamasbyxor i strl XL?! Jag är kär i dem, på jätterikigt! Så nu behöver jag inte tatuera in en flodhäst på rumpan. Nu kan jag bara ta på mig dessa rosa skönheter. Själen ler, livet leker!

Nu ska jag ägna mig åt det jag hatar typ mest i hela världen: leta vetenskapliga artiklar. Det är astråkigt och de man hittar som faktiskt verkar bra, de har så klart inte köpts in av Universitetet. Ah well, jag har fixat det förr. Det ska gå igen. I can do it!

She's only happy in the sun.


Live and let die

Kaffet är färdigt, låtarna skrålar ur högtalarna och sovmorgonen har varit så otroligt värd. Här sitter jag iförd världens största mjukisbyxor och en sport-bh. Att klä sig snyggt för katten har jag sedan länge givit upp. Fram till klockan fyra vankas det plugg. Jag ska skriva klart en läslogg, lite egna funderingar samt leta rätt på någon eller några artiklar till torsdagens casearbete med gruppsex.

I eftermiddag ska jag leta mig ner mot stan. Jag ska inhandla ett par pyjamasbyxor, mest för att man inte kan ha för många. Sen ska jag försöka hinna upp till herr Ohlsson och köpa en noppare. Klädnoppare. Akutbehov! Otroligt bra grej! Efter så kallat runtfläng blir det till att handla ingredienser till mat och bullar och leta sig vidare. Ikväll blir det andra bullar. Lisabullar! Så att det blir!

Tyvärr kunde inte Gunilla leta sig hit imorgon, vilket gör lite ont i hjärtat. Jag känner att lite tid med henne hade varit otroligt behövligt. Fast vi kan väl hålla tummarna för ett besök nästa månad? Gunilla, hör du det? Nästa månad måste du komma hit!

Jag måste bara säga en sak... Jag låg i sängen och tänkte lite förut. Detta är en konstig tid på året. Ibland kan det vara skönt att glömma bort händelser och tankar och faktiskt bara gå vidare. Jag är glad att det är förbi. Tänk att något som kan få en att må så bra också kan få en att gå sönder. Jag är glad att det är the past och att jag idag är där jag är. En skön tanke. Jag är faktiskt ganska bra. Dumsnäll (!), men bra!

When the roof caved in and the truth came out,
I just didn't know what to do.

En saknad som gör så ont att det skär i hela kroppen

Alla hjärtans dag. Jag önskar jag kunda få krama om dig, Mormor. Säga att jag älskar dig mer än vad som är möjligt och bara få se dig le. Känna din närhet. Veta att du finns. Du finns alltid. Kommer alltid finnas! Fina, fantastiska, underbara, vackra och älskvärda människa. Varför finns du inte kvar hos mig, sådär på riktigt?

Alla hjärtans dag. "Kyssar med smak av geléhjärtan!". Fredrik. Kommer du ihåg? Jag kommer ihåg. Jag ska aldrig glömma, vill inte glömma, kan inte glömma, får inte glömma. Fantastiska lilla energiknippe, om du ändå kunde komma tillbaka och lysa upp mina dagar. Våra dagar. Allas dagar!

Man kan inte få allt, det har jag lärt mig. Men när jag tänker på er, så vet jag att jag har fått uppleva en underbar tid med er två i mitt liv. Och det är allt. Allt som betyder. Ni betyder. Mest!

Ni fick mig att le, att må bra. Nu får ni mig att gråta. Gråta för att det gör så förbannat ont. Det är helt otroligt hur mycket jag saknar er.

Min tjocka sambo

För några månader sedan hade jag och en klasskompis en diskussion om hur feta våra katter var. Vid den tidpunkten hade jag aldrig vägt Santos, eller åtminstone inte i ett ögonblick som jag senare valde att bära med mig. I så fall hade jag alltså glömt bort det. Annika, min klasskompis, tror jag hade vägt sin lilla tjockiskatt i en plastbunke eller plastpåse på matvågen i köket. Jag skrattade lite och insåg att min lilla Pälsson hade hatat mig om jag gjort det.

När jag kom hem samma eftermiddag ställde jag först mig själv på vågen och efteråt upp på vågen igen med Santos i famnen. Han vägde 4,8 kg har jag för mig. Idag fick jag återigen för mig att väga honom. En kraftig viktuppgång på ett hekto! 4,9 kg! Min lilla tjockis!

Min fina tjockis är i 75% av fallen den bästa sambon man kan ha. I de sjuttiofrem procenten ingår inte när han bajsar, klättrar i persiennerna, äter blommorna eller hoppar på mig när jag sover. I övrigt är han nog den bästa katt man kan tänka sig. Och det bästa av allt? Han tycker om mig mest av alla! Något som är väldigt tydligt på somrarna och över jul, då vi är i Åmål. Var är Santos? En meter från mig, även om jag ligger och sover och Mamma och Thomas grejar på nedervåningen. Nära mig, min lilla tjockis!



Min sjukt söta lilla tjockis-sambo!


Tidigare inlägg
RSS 2.0