ses i dimman

Hemtentan är inlämnad. Att säga att jag är nöjd över resultatet är väl en smärre överdrift, men det är inte direkt något jag kan göra åt saken nu. Jag gjorde så gott jag kunde, nu får det helt enkelt bära eller brista. Tre veckors väntan, sen får jag veta. Håll tummarna för att jag fixar den!!

Igår var planen att gå ut och bli snorfull, i anda a la Potter. Kan dock hända att jag mådde ras och sov i en smärre evighet, så det blev dåligt med den där galna fyllan. What to do? Vi tar den idag istället, så klart! haha.

Så nu är det uppladd som gäller. Ska ner till der stada med Merlin en sväng. Glassa runt, vara lediga och bara ha det nice. Spana lite affärer. Sen hem och poppa till USCB och fixa och trixa med ett utseende värt att visa upp.

Sen verkar det bli förfest med söta klassisar hos Mikaela. Dock i stor avsaknad av Anna J. Ah well, det kommer mer fester. Right? Right? R I G H T ? ;)

Nej, slutdravlat. Ses i dimman!

nu har jag varnat er

Fet varning för galet nervöst sammanbrott.

Fat warning for crazy nervous breakdown.

Ein grosse warnung für sehr skumm nerwöhs underbreisch.

Pi koh no ting ving tjing.

Ah well, ni förstår vad jag menar.


"di hänger på halve röven"

Fick nyss för mig att prova ett par "gamla" baggybrallor. Eufori! De hänger på halva röven och är urstora!!! Min kropp har blivit mindre, för jag tvivlar på att byxorna växt. 12,5 kg bort gör uppenbarligen sitt! Wihoo!

Nu är frågan om jag ska försöka leja någon som kan ordna till dem?! Älskar ju the bralls!

Nej, kaffe & kesomacka coming up. Sen blir det plugg. På återseende.


Rudolf

"Sol i sinne, brun inne" - Rudolf i Sunes Sommar.

Jag tänker leva efter detta i ungefär en vecka, eftersom jag är tvungen att sitta inne och plugga en hemtenta from hell. Solen skiner och jag sitter inne och surar. Så, i hopp om att citatet is the shit, så tänker jag fortsätta sitta inne och sura. Eller nåt. Pallar inte skriva. KRÄK!


prestige

Har idag fikat med Potter och Soffan på stan. Urmysigt! Och jag skulle ljuga hårt, om jag sade att den lilla söta röda inte saknades hårt. Hon ska ju vara med på föreläsningarna, ha heta mössan och bara le. Well, man kan väl inte få allt här i livet. Trevligt att träffa henne iaf!

Gick hem från stan, motion är ju något som jag verkligen behöver. Bara för att ett mål är uppnått, så betyder inte det att jag kommer ligga på latsidan. Jag har ett flådigt mål, men som kommer ta tid att uppnå. Men det ska gå!

Ah, promenaden var det ja. Hela vägen hem gick jag och laddade. Var så jävla irriterad. Jag skulle vilja skrika ur mig allt nu, men allt för många skulle ta illa upp. Egentligen skiter jag i vilket, jag vill bara säga vad jag tycker. Antar att det inte kommer bli något slut på det som stör mig oavsett. Grr!

Om vi säger såhär. Anna J i min klass hade en sjukt bra kommentar för ett tag sedan. Tog åt mig den så jävla hårt och tänker fan fortsätta leva efter den.

Jag är så otroligt trött på den fucking prestige som verkar förekomma. För vems skull läser vi egentligen på Universitetet? Vår egen eller alla andras? Jag vet iaf att jag pluggar här i Örebro, för att senare kunna jobba som Arbetsterapeut. Jag pluggar inte här för att bli klar med alla uppgifter första dagen, klå alla mina vänner i betyg etc etc etc.

Jag fick godkänt på omtentan. Jag blev knappt ens nöjd. Jag blev lite besviken. VARFÖR? Blir så jävla less. Hade jag för ett år sedan vetat att jag skulle fixa de flesta tentorna, så hade jag varit så jävla stolt. Nu vet jag inte var jag har hamnat.

Jag ska bli en bra Arbetsterapeut. Jag ska bry mig om mina patienter. Jag vill ha förmågan att fånga upp dem och att de ska känna sig viktiga. Jag vill kunna hjälpa dem på bästa möjliga sätt. Det är otroligt mycket viktigare för mig, än ett jävla VG på en jävla tenta. From now on ska jag vara nöjd över mina godkända resultat. It's a promise!

Enough said.


underbara älskade

Vilken otroligt grym helg! Den kunde inte bättre blivit.

Jag har shoppat lite nya kläder. Lite sommar. Lite nu. Lite mox. Jag har myst med Mamma, kärlek! Vi har trixat och fixat med mat, för att jag skulle kunna hålla mitt vad. Idag ställde jag klockan på 06.00, för att kunna väga mig tidigt. Vägde jag inte det jag önskade, så skulle jag dragit ut på en sjukt lång powerwalk. Jag vägde som jag önskade och vadet var vunnet. Jag ska få en ny mobil! Detta efter att ha gått ner lite drygt 12 kilo på 14 veckor. Inte ofta jag känner mig sjukt jävla bäst, men idag har jag gjort det.

Mysfrukost efter denna enorma eufori. BRÖD! Gud så gott! Sen svull resten av dagen. Nachos, tårta, glass, mer bröd, mer tårta och snart mer glass. Imorgon blir det nyttigt igen, bortsett från lite av dagens tårta. Denna ska avnjutas med Karro och Malin, tror jag.

Har fått pengar, kläderna igår, springform, stavmixer och lite annat småplock. Otroligt tacksam! Tack Mamma, Thomas, Gammel-Mormor, Conny och Inger.

Både min facebooksida och mobiltelefon har fått bekänna färg idag. Tack alla fina för alla gratulationer, ni är guld!

Ben&Jerry's väntar. Kakdeg it is!

flådigt!

Grupparbete med MMK var alltså planen för dagen. Räknade med att det skulle ta två dagar, men underbart nog blev vi klara redan idag. Därför ska jag imorgon slänga mig på nästa seminarieuppgift. Hade varit skönt med lediga dagar innan hemtentan. Ska iaf börja imorgon och kanske göra klart den på måndag. Håll tummarna!

Imorgon kommer Mamma hit, i snyggt sällskap av min katt. Blir myskväll med god mat antar jag. Nice! På lördag blir det nog en heldag ute på Marieberg. Shopp till tusen, om jag nu inte tröttnar efter en timme. Risken är överhängande, då jag inte är något större fan av att prova kläder som ändå inte sitter snyggt. Har dock gått ner hela elva kilo (!!), så nu borde väl något kanske sitta okej på mig?

Pratade med Mamma förut, som kom med den underbara nyheten att även Thomas kommer hit. Fast först på söndag då. Han kom med idén att han skulle ta bussen upp, vilket han också ska. Även fast det kommer ta 4,5 timmar. Blev urglad när jag fick höra det!

Så jag förmodar att det blir en urmysig födelsedag tillsammans med både Mamma och Thomas. Middag och fika. Det senare hemma i lägenheten, då vi ska göra cheesecake till dess. Hur gott på en skala? Übermax!

Nu ska jag försöka få tag på Merlin, för att se att morgonplanen för morgondagen kvarstår.

Puss på er, sweeton!

[OBS! Heja på Pottan imorgon!! Match utav bara helvete!! YOU CAN DO IT, BABE!!]


herr & son H

"Haru pess i armera eller?", sade herr H till son H, då sonen inte riktigt klarade av att utföra den uppgift han hade blivit tilldelad. (för er som inte förstår innebörden, sök upp mig och jag förklarar)

Ungefär så känns det nu. Som att jag har pess i armera alltså. Ingår ju i ett litet vad med lilla fröken Snos och för att göra mitt bästa, nu de sista dagarna, så har jag fått för mig att svettas lite. Apselut inte min grej egentligen. Träning i all ära, så länge det utförs av någon annan. Ska man gå ner ett kilo på några få dagar, så har man dock inget val.

Well, kontentan av hela träningspasset blev såklart helt totalt klappslut jag. (en liiiiten överdrift, bör tilläggas) Det är dock sjukt skönt, åtminstone efteråt. Jag måste verkligen börja träna mer. Vill egentligen ut och springa mig spyfärdig, men det för vänta till första helgen i Juni. Då kan jag kuta runt som en blådåre i de Dalslänska skogarna. Det blir fint det.

Imorgon vankas grupparbete med MMK och känner jag dem rätt så kommer det gå alla tiders. Intressant ämne, barns rättigheter, som ska diskuteras. Antar att det kommer gå fina fisken. Håll tummarna för urfint väder, så vi kan sitta ute. Precis som idag. Har en sjukt ful början på en bränna. ehm. Behöver ordnas upp!

Avslutningsvis vill jag ge två bautakramar, en till Åsa och en till Gunilla. Antar att det är de två sötona som behöver det mest just nu. Ni vet var jag finns! ♥

...

Övertrött. Stök. Otvättad tvätt. Halvvissna blommor. Ärtsoppa till kvällsmat. Ingen katt. Opepp inför morgondagens seminarie. BAH!

Drygt ett kilo kvar. Mindre än en vecka. Lite panik. Mycket panik. Mest panik.

23 år. Snart 24 år. Nu börjar vi snacka ålder. Tant-age.

Snos. Gos. Mys. Pys? Yep. Så sant som det är sagt.

Tur att vi har ett arbete värt att prata om, samt lämna in. Eller?

nu är det dags

Jag pratade för någon månad sedan om en hemlighet. Remember? Inte för att det är en hemlighet så sett, men ja... Jag har väl inte pratat om det överdrivet här. Nu tycker jag dock att det är lite dags.

Min plan efter Jul var iaf att försöka gå ner i vikt. Som vanligt, tänker väl alla mina gamla vänner. Jag har pendlat upp och ner i vikt sen urminnes tider. Fet i högstadiet. Gick över under gymnasiet. Tjock typ ett år efter gymnasiet. Rätt så lagom när jag blev tillsammans med Lizette. Sambokilon upphöjt till tusen, så var tjock igen när det tog slut. Sen började jag plugga här i Öret, med en massa kilon som ett brev på posten. Ja, jag blev med andra ord fet igen.

Jag är trött på att det ska vara såhär. Jag vet inte hur andra ser på mig, men jag är trött på att själv alltid tro att alla ser på mig som "den tjocka". Det spelar ingen roll om ingen ser på mig så, för jag kommer ändå alltid tro att det är så. Jag vill bara vara nöjd med mig själv och skita i vad alla nu kan tänkas tycka.

Så, som sagt, jag skulle gå ner i vikt. Det var min plan. Det gick över förväntan till en början. Oftast brukar jag ha motivation i två veckor, som sedan resulterar i ett jävla svull. (inte undra på att jag är en tjockis...) Ja, kilona försvann iaf. Jag åt inget godis. Maten jag stoppade i mig var nyttig. Kalas!

Nu under påsk så hade jag väl en liten svacka, men vem hade väl inte det? Jag unnade mig påskmat, must och lite efterrätter. Dock inget godis, vilket är en liten eloge. Inte sant? Drog på mig ett kilo iaf, men halva är redan borta. I can do this!

Tänkte lägga upp bilder på mig (dock bara fejjan), så ni får se skillnaden. 

                                   
                                    

                             Jag tycker iaf att det märks, vad säger ni?


fireflies

Påsken kom, påsken sågs, påsken segrade. Jag mår så bra efter att ha träffat alla underbart vackra människor som finns i mitt liv. Känner mig nästan lite nykär, det bubblar i mig. Och jag är nog så långt ifrån kär man bara kan bli. Eller ja, just nu är jag nog kär i livet.

Som jag sa till Sofia-Tarzan igår, det är helt galet att alla dessa underbara människor väljer att vara vän med just mig. Vad har jag gjort för bra saker för att förtjäna alla dessa människor i mitt liv? Något måste det ju vara. hm. Struntsamma, nu är jag bara lycklig!

Tack alla fina hemma i Åmål (och Göteborg) för att ni finns. Ni är så otroligt guld värda, tror inte ni förstår hur bra ni är.

Sen måste jag väl bara slänga in en liten rad om Anna. En sommar tillsammans och du fastnade i mitt hjärta. Så hårt, så hårt. Varje gång jag träffar dig, så inser jag hur sjukt mycket du betyder. Fuck Luxemburg och flytta tillbaka till Sverige. Deal?

Nu vankas seminarie. Jag ska flumrumma totalt. Freestyla. Ordbajsa. PRATA! I know how to do that. Ikväll blir det Lisamys. Och imorgon blir det date times two. Pottan & Tarzan, kärlek!

You would not believe your eyes, if ten million fireflies... Galet bra låt!

RSS 2.0