En bra bantningskur?

Igår fick jag frågan om jag gått ner i vikt. En sötnöt till vän tittade på mig när jag halvlåg på en stol på lunchrasten. Jag svarade att jag då rakt inte gått ner i vikt. Jag tyckte snarare att jag var större än på länge. Lite som en svullen gris, ni vet. När vi en stund senare skulle leta oss iväg till Prismarestaurangen för att inhandla lite svart guld, frågade hon igen. Hade jag gått ner i vikt? Jag intygade att jag snarare gått upp i vikt, trots förra veckans och måndagens totala matknas. Hon höll inte med, men jag antar att hon litade på mina matematikkunskaper gällande läsandet av vågens siffror.

Idag vägde jag mig igen, såklart. Det är ju lite så jag jobbar. Vågen är min bästa vän tillika fiende. Hur som helst, hade jag gått upp? Åhnejrå! I jämförelse med igår så var det väl en rätt snygg viktnedgång på 0,8 kg. Förmodligen är det helt fel, och den där förbaskade viktnedgången beror ändå på att jag inte kunde äta igår. Jag har nämligen inte plats för mat i magen just nu. Så istället går jag runt och är hungrig och får ont i huvudet. Men det gör inget. Jag kommer förhoppningsvis kunna äta om några dagar. Så att gå ner i vikt genom att inte få plats med mat i magen, det funkar. Väl beprövad metod! ;)

Snart ska jag hoppa iväg till Universitetet. Metodövning manuell förflyttning är det som gäller. Jag ser ut som en tomte med min bautamössa i högsta hugg. Fast palla fixa håret? Nae. Då får man liksom vara i sitt esse, på sitt eget lilla vis.

Linda, Potter, Malin, Maria - fan vad vi ska knäcka dagen. Så att vi ska!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0