lisatherese

Jag trodde faktiskt att jag hade föst undan så gott som alla känslor, att jag var lugn med allt. Jag började helt enkelt acceptera läget, även om det kanske var galet för sent.

Ack så sjukt fel jag hade. Antingen vill jag begrava mig i en filt hela dagen och bara låta tårarna forsa, eller så vill jag träna till jag spyr, eller så vill jag ställa mig och slå döhårt i en vägg. Istället ska jag gå till skolan och hålla god min. Well, lycka jävla till.

Fan!