Att tro på sig själv

Jag ska preliminärt åka till Åsa i mitten av Januari och stanna i fyra/fem dagar. Eftersom vårterminen ser ut att innehålla helt sjukt mycket plugg, så tänkte jag att det var bäst att passa på när det faktiskt finns tid. Jag snackade med läraren vi ska ha på seminariet den 14:e Januari om vad jag skulle göra istället, eftersom jag inte kommer kunna vara med då. Jag ska göra samma uppgift som alla andra, fast istället lämna in den skriftligt.

Jag tror på något sätt att det kan vara bra för mitt självförtroende. Att jag fixar salstentor och hemtentor, det har jag bevisat för mig själv gång efter annan. Det där med grupparbeten är heller inga konstigheter, eftersom jag oftast sammarbetar med de jag litar mest på och tycker om allra bäst om i klassen. De är ambitiösa och därför brukar alla grupparbeten gå fint. Fast någonstans på vägen brukar jag tappa bort mig själv. Jag tvivlar på min egen förmåga att tillföra något bra. Varför skulle jag kunna komma med något bra, som faktiskt gjorde att allt blev bättre?!

Jag och Malin är bra på att tentaplugga tillsammans. Vi kompletterar varandra hur bra som helst, även om vi stundtals tycker att den andra är trög personifierad. Då får vi dock tillfälle att förklara, vrida och vända på saker och verkligen hjälpa den andra att förstå. Hittills har vi nog inte misslyckas. Och det gör självklart att vi själva får en ännu bättre förståelse för vad det nu kan tänkas vara. Vi är grymma tillsammans!

Det är som sagt det där med grupparbeten som gör att jag tvivlar på allt vad förmåga heter. Jag känner mig värdelös, även om de jag jobbar med försöker att intala mig motsatsen. Malin fick återigen höra min klagan när vi åkte buss från Universitetet hem till henne förut. "Men Lisa, så känner ju jag också. Fast tvärtom. Det är ju du som gör allt!" Det där är ju så fel det bara kan bli. Malin är verkligen skitduktig! Så hon har felfelfel!

Det jag ville komma fram till var bara att jag behöver styra upp en individuell skriftlig uppgift. Jag behöver stoppa ner näsan i böckerna, tänka ut ett upplägg, strukturera upp allt och själv bestämma vilka ord som ska bilda alla meningar. Jag behöver själv komma på en lösning på det patientfall (som jag har för mig att det var) vi ska lösa som en del av uppgiften. Jag behöver göra något jag faktiskt kan lämna in och vara stolt över. Även om det ska ta mig flera veckor. För har jag gett mig fan på något, då ska det baskemig gå!



Även om Malin är en mycket duktig och smart student, så blir det ibland lite fel. Hennes
lilla miss på detta kort upptäcktes dock några dagar senare då hon tittade på
alla tillverkade Julkort. Hon är allt bra söt, min Malin!

Så, God Jul och Gott Nytt År på Er!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0