så jävla rädd

Fy fan säger jag bara! Nog för att vi bor i ett gammalt hus, men ska man behöva vara nervös för det? Igår krånglade elen lite, ingen fara på taket. Alla lever.

Idag krånglade det igen. Skulle tända en lampa, och det sa typ "POFF" och blixtrade till. Inte som vanligt när en lampa går sönder, utan mycket värre. Blev skiträdd! (här i min ensamhet) Och vad händer efter? KRÅNGEL med samma sak som igår. Jag är glad över att vi äger en brandvarnare, för snart brinner nog hela huset upp. Fy fan.

Göra en höna av en fjäder? Jag? ALDRIG!

[imorgon är det ett år sedan. ett år sedan du satt hopkrupen i soffan, med största vinglaset i högsta hugg. med linne och jeans, till synes blyg. något som jag snart kom att ändra uppfattning om. ett år senare sitter vi inte kvar i samma soffa. vi pratar inte om allt vi gjort tillsammans. vi myser inte med den katt vi skaffat tillsammans. jag kan inte smeka din kind, heller inte pussa på vare sig din hals eller ditt öra. jag kan inte titta in i dina ögon och drunkna. jag kan inte få en kram, en kram som skulle få mig att känna mig trygg. kom hit, sitt i vår soffa, busa med vår katt, låt mig smeka din kind och gör så jag känner mig trygg. jag behöver det, jag behöver dig.]

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0