Lill Lindfors, kattunge och fosterställning

Nu sitter jag hemma hos Åsa i Växjö och väntar på att hon ska komma hem från jobbet. Eftersom en viss smärta börjar bli väl påtaglig, så hoppas jag att hon kommer inom en ganska snar framtid. Att gå bärsärk i folks skåp i all ära kanske, men det känns ändå inte helt okej. Hur mycket hon än intygade att jag fick rota fram allt jag skulle kunna tänkas behöva under mina timmar av ensamhet här i lägenheten, så tänker jag nog vänta. Om inte fosterställningen närmar sig med stormsteg. Då skiter jag i det jag precis bestämt mig för och letar reda på en ipren eller tre.

Tågresan igår gick smärtfritt. Åtminstone av restiden att döma. Jag kom fram till Växjö ungefär fem minuter för sent. Den enda gången man faktiskt kan tänka sig att komma sent, då är tåget i tid. Tiden på stationen gick dock rätt smärtfritt och kramen av bästa vännen gjorde det väl värt väntan. Pizza, en Rom & Cola och massa tjat avslutade min resdag. Behöver jag ens påpeka att jag trivs?!

När jag satt och väntade på tågstationen i Öret igår, så hände två finurliga saker. Dels handlade jag på Pressbyrån tillsammans med Lill Lindfors. Starstruck? Inte direkt. Men jag var ju tvungen att titta sjuttiofjorton gånger, så det faktiskt var hon. Det var det. (Nej, det kanske inte var så jäkla finurligt, men ändå väl värt att påpeka! :P) Sen var det en liten unge som lät som en katt jag sett ett klipp med på YouTube. Ska se om jag kan hitta klippet och lägga upp det här sedan. Hur som helst var det en aning svårt att hålla sig för skratt när ungen drog igång. Och tro mig, det skulle ni också haft.

Att läsa av egen fri vilja är verkligen att föredra. Att boken är helt fruktansvärd, det är en annan femma. Nu ska jag fortsätta plöja, i väntan på min andra hälft. Vi hörs!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0