Det där med tatueringar

Tatueringar är väldigt många gånger helt otroligt snyggt, vackert, bra, fint etc. Ja, kalla det vad man vill. Det beror väl lite på vad det är för tatuering och på vem den sitter. Även VAR den sitter. Jag vet inte om jag tycker det är så himla fantastiskt med tatueringar i ansiktet. Även om Kat Von D är het så det förslår och passar i varenda liten bläckprick hon har på sin kropp. Alla är dock inte lika fina i många tatueringar som hon är.

Om man ska ha många tatueringar, så är min personliga åsikt att de ska vara enhetliga. Det ska finnas någon sorts röd tråd genom val och utförande. En tribal på ena armen, en koifisk på andra, en textrad på ryggen och lite ödlor och annat hittepå på benen. Släng in lite smågrejer bland resterande tatueringar på armarna också. Är det verkligen snyggt? Kanske på rätt person, men jag tror isf att denna "rätta personen" är ganska svår att hitta.

Själv är jag väldigt feg när det kommer till tatueringar. Ibland är jag en slarvpotta personifierad och ibland är jag perfektionist. När det kommer till tatueringar så är jag det sistnämnda. Tänk om jag äntligen bokar en tid och låter en tatuerare måla på/i min hud med en nål och så blir det inte ens bra? Eller ja, bra kommer det med all säkerhet bli. Men PERFEKT! Jag vill att mina tatueringar ska vara perfekta. "Välj en bra tatuerare, med mycket erfarenhet och som blir rekommenderad av folk du litar på" brukar de flesta säga då. Jaha, men om det ändå inte blir lika underbart perfekt som det i min värld måste vara, vad gör jag då? Är bitter hela livet?!

Anledningen till att det är så kinkigt, är för att jag vill tatuera in "Mormor" på handleden. Jag har tidigare visat hur den ska se ut och jag är fortfarande helt kär. Om jag visste att den skulle bli lika perfekt som på bilden, då skulle jag göra den imorgon! Men eftersom det är bokstäver som återkommer två gånger, vill jag att de ska bli exakt likadanda. Tänk om den inte blir helt symmetrisk? Aaaaagh! Jag blir knäpp på mitt tankeknas!

För övrigt har jag velat tatuera in en humla i en smärre evighet. Tanken bakom har kanske "svalnat" lite och jag inser att den inte skulle vara lika perfekt längre. För hur mycket jag är den egentligen? Igår kom jag på vad jag vill ha istället. Jag ringde kanelbullen och rådfrågade. "Ja, det kan säkert bli snyggt. Alla flator har ju en sådan." Och där insåg jag att det kanske inte var den bästa bland planer.

Babbel, babbel och åter babbel. Jag måste ta tag i detta nu. Jag SKA tatuera in det jag vill på handleden. Och jag tror att jag ska göra det i Kristinehamn. Har hört att det finns en tjej där som är fantastiskt duktig. Har sett lite av det hon gjort och det är skitbra! Well, jag hinner hur som helst inte styra upp det innan jul. Så jag ska tänka lite till.

Bakspark efterlyses, jag måste ta tag i detta. Någon som ställer upp? Och framför allt, vem håller mig i handen?


Denna vill jag ha på handleden.
Enkel men ändå fin. Vad tycker ni?


Kommentarer
Postat av: Rebecca Myrsell

Hej! :) Läser här lite då & då, men jag är en såndär lat jävel som inte orkar kommentera, någonsin. Jag lovar att just den tatueringen är fruktansvärt lätt att göra. Min syster har tatuerat nästan hela sin arm i jätte"svåra" motiv på Needles n' Pins i Uddevalla, och det är fantastiskt hur duktiga dom är där. Ser inte ett enda litet fel på hela armen. Djuupt imponerad. Jag har tatuerat in ett hjärta med vingar & en banderoll det står "mamma" i, och hade den inte blivit 100% jätteperfekt hade det inte gjort så mycket, för precis som din tatuering är det meningen bakom som är det viktiga. Brukar dock också vara perfektionist med sådant, så jag förstår vad du menar. Jag var också livrädd innan, haha. Lycka till! :)

2010-12-15 @ 13:30:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0