lisatherese

Alla som känner mig är lika medvetna som jag om att jag är världens jojjo när det kommer till vikt. Under gymnasiet gick jag ner lite drygt 21 kilo. Jag gick från tjockis till normal kropp. Var jag nöjd? Äh, klart jag inte var. Jag är aldrig nöjd med min kropp. Efter gymnasiet gick jag upp, sakta men säkert. Till slut hade jag gått upp 15 av de försvunna kilona. Olika anledningar finns till detta, men de tänker jag inte dra här. Inte för att jag skäms eller så, men jag orkar inte skriva bara. Ni får fråga om ni vill veta.

Hur som helst, jag blev förbannad på min nedra viktuppgång och gick ner runt 12 kg. Jag var inte helt nöjd, så klart, men ändå överlycklig för min viktnedgång. Sedan träffade jag Lizette. Jag blev kär. Helgerna var vår frizon, eftersom vi inte bodde tillsammans. Mys till tusen och massa onyttigheter till det. När vi senare flyttade ihop, så fortsatte samma gamla dåliga mönster. Det blev heller inte lättare av att denna lilla söta sticka till människa kunde äta vad som helst och ungefär gå upp ett gram. Om ens det. Den där genen har då inte jag. Jag gick upp, upp, upp.

När jag flyttade till Örebro, så mådde jag till en början piss. Eftersom jag är fenomenal på att pressa i mig allt och lite till då jag mår dåligt, så kan ni ju förstå vad som hände med min vikt. Den ökade så klart, sakta men säkert.

När jag efter Jul 2009 vägde mig, så insåg jag att jag nått oanade siffror på vågen. Så stor hade jag aldrig varit. Eftersom Lizette hade lovat mig en mobil om jag gick ner visst många kilon till min födelsedag, så fick jag hux flux världens bästa motivation. I mitten av Januari tog jag tag i det. Jag lade om kosten helt, valde att sluta med godis helt samt började röra mer på mig. Det gick skitbra och motivationen höll faktiskt i sig ända till min födelsedag. Vadet vann jag och lyckan var total!

Efter min födelsedag lyckades jag faktiskt hålla kvar motivationen, till min stora förvåning. Jag gick ner lite till, vilket var glädjande. Fast mest glädjande var att jag inte började gå upp igen. Det är ju lite av min grej, tyvärr.

Fram till idag har jag faktiskt inte gått upp nästan något. I somras åt jag godis några gånger och under hösten har jag fortsatt. Det har blivit mer än önskat, men inte på långa vägar i för stor mängd. Sammanlagt har jag hittills gått ner 15 kg och jag väger nu 73 kg. Det har inte spelat någon större roll om jag varit nyttig eller en helg unnat mig svineri i kostväg, utan jag har legat på den vikten sen i somras.

Nu har jag bestämt mig för att till Jul lyckas gå ner under 70 kg. Om jag på Julaftons morgon väger 69,9 kg, då har jag lyckats med det jag bestämt mig för. Det känns hur bra som helst och det är bara roligt att äta nyttigt. Det är roligt att planera vad jag ska äta nästa dag. Kan ni inte hålla tummarna för mig, att det kommer fortsätta såhär? Jag behöver självklart komma igång med träningen också, det är där jag falierar så hårt. Som alltid. Kosten brukar inte vara några större bekymmer. Träning däremot, hur ska jag göra?

Nu har jag i alla fall berättat för er vad min plan är. Och vad säger ni, kan ni inte hjälpa till att peppa mig? Än så länge tycker jag bara allt är roligt, fast motgångar brukar man ju stöta på efter vägen. Är det någon mer som har något mål? Ska vi peppa varandra? Just let me know, för jag är en jävel på PEPP!

Down. Down. Down. Bort. Bort. Bort.